pajje

Death valley

pajje 2012 Roadtrip USA april 20, 2012januari 9, 2017death valley, las vegas, roadtrip, usa 0 kommentarer

Natten i Bakersfield gick bra och vi har precis ankommit till Las Vegas. Eller precis och precis, vårt hotell har valt en lite annorlunda lösning med gratis internet på rummen men endast via kabel. Resultatet blev att vi kör Antons dator som router och att min ansluter via wifi igenom de men se de vart lättare sagt än gjort, jävla windows till att vara sämst.

Iallafall, dagen har bestått i att köra bil från Bakersfield via Death Valley till Las Vegas. Här blir vi nu i 3 nätter innan vi drar vidare och även om vi inte bor på de mest fashionabla stället så ligger de på strippen, har eget casino och ligger granne med MGM, awesome! Ikväll blir det nog relativt lugnt för att undersöka området och imorgon slår vi klackarna i taket, vaskar skumpan och allt annat som ska göras här men kom ihåg, de som händer i vegas stannar i vegas 😛

Death valley var varmt, sjukt varmt. Termometern i bilen visade 32 grader men jisses, de kändes minst som 100 grader. Grymt kul å lalla runt bland sanddynor, klippor och öken och jag bosätter mig hellre där än i Bakersfield. Hittade inga roliga djur tyvärr men på vägen från Death valley till Vegas såg vi massor av varningar för sköldpaddor, kossor och hjort. Kossor och hjort köper jag men sköldpaddor, i Nevada?? wtf

Jag åkte även på att köra sista biten så nu har jag kört i både centrala San Fransisco och i centrala Las Vegas, tycker fortfarande de är enkelt och köra här och förutom att jag satt å lekte med gps´en så jag höll på att missa ett rödljus så har ingenting hänt. Som tur är så såg jag rödljuset i sista sekund och tvärnitade så bilen bakom mig fick göra en undanmanöver för att inte köra in i mig. Sa till Anton att han bakom mig blev nog sur nu och sen ser jag att det var en state trooper, smile and wave boys, just smile and wave.

Ett litet bildgalleri från dagen än så länge:

Shooting range

pajje 2012 Roadtrip USA april 21, 2012januari 9, 2017ar15, desert eagle, las vegas, mp5, roadtrip, the strip, usa 0 kommentarer

Vegas är dyrt, mycket dyrt och då har vi inte ens spelat ännu. Kvällen igår började med ett par öl på hotellet innan vi drog vidare ut för att undersöka stan. Lallade runt längs the strip med lämpliga depåstopp längs vägen. Satt bland annat på Cosmopolitian och drack drinkar som bestod av mer sprit än något annat och isbitarna var gigantiska, 3 isbitar och glaset vart fullt. Efteråt vandrade vi vidare för ett depåstopp i Paris, hittade en drink som hette swedish fish så den vart man juh tvungen att prova, äckligaste jag smakat och den bestod nog enbart av socker och sötningsmedel…yerk.

Lägger in lite bilder hur det ser ut precis utanför vårt hotell:

Dagen idag spenderades på skjutbanan. Istället för att ligga och pressa i solen, dricka öl eller slita i enarmade banditer så valde vi att dra iväg till närmsta skjutbana och leka lite. Vart en jävla kö och tog tid innan vi väl fick skjuta men när vi väl startade så vart de värt varenda sekund. Började lite försiktigt med att skjuta Desert Eagle, gick vidare till att skjuta prick med AR15 för att sedan avsluta i full auto freanzy med en mp5. Tycka vad man vill om vapen men det är sjukt kul att få skjuta loss lite ibland.

Vegas baby

pajje 2012 Roadtrip USA april 22, 2012januari 9, 2017las vegas, roadtrip, usa 0 kommentarer

Så är vi då inne på sista dagen i Vegas. En natt kvar och sen drar vi vidare, vart är inte riktigt bestämt ännu men planen är att åka förbi hoover dam och Grand Canyon för att sedan försöka ta oss mot Chicago eller åtminstone i den riktning.

Vegas har uppfyllit varenda fördom jag haft om stället och för att vara ärlig så är de sjukt underbart här, skulle nästan kunna tänka mig att stanna resten av tiden här om de inte vore för att de skulle sluta med pank och skuldsatt, de kostar att leva, särskilt här.

Har träffat massa roligt folk och igår slutade de med att vi åkte iväg för lite ”natta mat” i deras beamer, klockan 3-4 nånting. Att föraren druckit ett par drinkar tänkte vi inte på och de slutade med att vi hamnade på ett grymt sushi ställe. Vet inte hur mycket vi käkade men 2 flaskor sake gick de åt och vi satt där länge och bara mumsade, snackade och hade helt enkelt en riktigt bra kväll, sushi som fyllekäk rockar!

Dagen idag har varit ganska lugnt än å länge, Anton gick och klippte sig och sedan har vi hängt på hotellets konstgjorda beach. Nu laddar vi inför sista natten och den stora frågan är, ska vi gå all in?

Hoover dam och Grand Canyon

pajje 2012 Roadtrip USA april 23, 2012januari 9, 2017albuquerque, grand canyon, hoover dam, las vegas, roadtrip, usa 0 kommentarer

Med sorg i hjärtat men till stor lycka för plånboken så valde vi att lämna syndens näste och bege oss ut för att se lite mer av USA. Från Las Vegas körde vi via/över Hoover dam till Grand Canyon för att därefter ta oss ner till Albuquerque (jobbigt namn att säga, ännu värre att skriva) i New Mexico. En nätt liten resa igenom 3 delstater och om jag räknar rätt ungefär 110 mil. Jag är dock sjukt positivt överaskad av komforten i vår Prius och det hela har gått väldigt bra.

Enda missödet på resan är att kocken glömde vår mat i ugnen så matpausen blev längre än planerad (han fick börja om) och jag höll bokstavligt talat på att skita på mig när vi blev anfallen av tumbleweed på motorvägen. Såg bara något i ögonvrån komma flygandes från vägkanten och vi hade precis passerat en varningsskylt för djur så ja tvärnitade, väckte en slumrande Anton och se där…det var bara en buske men nu har man fått se dom iallafall.

Hoover dam tyckte jag vart ett fiasko, visst det är bara en damm men ändå, man har juh hört så mycket om detta bygge så jag gick in med förväntningen att de skulle vara hur stort som helst men aja, nu kan jag checka av att jag vart där.

Grand Canyon var dock helt tvärtom. Har hört hur mycket som helst om det och förväntningen var verkligen på topp men stället levde ändå upp till de. Sjukt nice och imponerande och tyvärr så kan inte mina bilder ge en rättvis bild av de men får ni möjlighet att besöka GC så gör det! Skulle lätt vilja åka dit och bara hika runt och njuta av naturen.

Ännu en dag i bilen

pajje 2012 Roadtrip USA april 24, 2012januari 9, 2017karta, roadtrip, tulsa, usa 0 kommentarer

Efter gårdagens strapats med 100 mil bakom ratten så tog vi ett par timmars sömn innan det var dags att hoppa in i vår bil igen. Denna gången ställde vi siktet mot Tulsa i Oklahoma via Amarillo i Texas, med andra ord ännu en dag där vi besökte eller iallafall åkt igenom 3 delstater. resan blev ca 100 mil även dag men nu har vi lagt en stabil grund för sista veckan här i staterna.

Eftersom hela dagen idag har bestått av att åka bil igenom öken så blir de nästan inga bilder, efter att åkt igenom Nevada, Arizona, New Mexico och nordöstra Texas är jag sjukt trött på sand, sten och berg och det var rena himmelriket att komma in i Oklahoma där det faktiskt är grönt och riktigt vackert. Jag bifogar dock en karta på hur vi kört än så länge:

Nu blir det att klä på sig för det är betydligt kallare här, säkert bara 10-15 grader och sen ska jag och Anton och ut och undersöka Tulsas uteliv

Ankommit till St Louis

pajje 2012 Roadtrip USA april 25, 2012januari 9, 2017roadtrip, St Louis, tulsa, usa 0 kommentarer

Utelivet i Tulsa började lite småsegt, eftersom vi inte hade en aning om vart vi skulle så högg vi en taxi och bad han kör oss till bar distriktet. Taxi chaffisen vart riktigt serviceminded och visa vägen, förklarade hur stan vart uppbyggd med de olika områdena och eftersom det är en liten skitstad så finns de inte så mycket. Liten skitstad i de här landet är ca 500 000 invånare, dvs som Göteborg.

Sagt och gjort så vandrade vi ut och efter besökt ett par riktigt trashiga ställen var vi beredda på att ge upp och gå hem, bara testa den där irländska pubben på hörnan först och vilken kväll de blev. Han knappt komma in innanför dörren förren vi stötte ihop med ett gäng amerikanare och ölen sveptes i samma takt som ishinkarna med nya öl kom in. Efter ett tag så drog vi vidare till ett annat ställe med med våra nyfunna vänner som guider för en helkväll i Tulsa, galet bra blev det trots att starten vart lite sådär småseg.

Idag startade vi dagen istället med att käka frukost på en äkta diner för att sedan sätta oss i bilen och köra till St Louis i Missouri. Ganska soft dag där resan inte vart så lång så vi gjorde ett antal stop på bland annat walmart (nu kan jag säga att jag vart där) och så klart lunchade vi på en snabbmatskedja, eftersom jag tokdissar mcd så valde vi Jack in the box och maten vart inte mycket bättre än mcd men betydligt flottigare. Beställde en ultimate cheese burger och ja ost vart de gott om…kanske vart någon liten köttbit oxå men jag är osäker 🙂

Lacledes Landing

pajje 2012 Roadtrip USA april 25, 2012januari 9, 2017lacledes landing, missisippi floden, roadtrip, St Louis, usa 0 kommentarer

Spenderat dagen i downtown St Louis, vandrat runt i de gamla hamnkvarteren runt mississippi-floden och bara lallat runt i strålande sol och utan något direkt mål. Hittade en riktigt schysst pasta resturang där vi lunchade och trots att vi varit här nu ett tag så har vi fortfarande inte lärt oss att portionerna är stora. Beställde in garlic and cheese bread som förrätt och lasage som varmrätt och fick en limpa bröd dränkt i vitlök och ost och en plåt med lasagne. Sjukt gott men den där middagen innehöll mat för en vecka för mig. Måste dock erkänna att jag tycker om deras refill kultur, blev 4 eller 5 glas iste till maten men behövde bara betala för ett, awesome

Gårdagens utgång var ingen höjdare, vi ställde siktet på Lacledes Landing och hittade massor av ställen men alla var stängda eller folktomma, istället blev det att vi vandrade hemåt relativt tidigt för att ta en lugn kväll och få sova ut istället för att vara ute och svira hela nätterna. Idag blir det ett nytt försök och denna gånger så har vi siktet inställt på ett nytt område att undersöka.

Lägger upp lite bilder på vad vi sett hittils här, ballt utkikstorn har dom men vi åkte aldrig upp, galet högt vart de så de lär vara grym utsikt om något

Chicago

pajje 2012 Roadtrip USA april 27, 2012januari 9, 2017chicago, roadtrip, St Louis, usa 0 kommentarer

Det nya stället vi hittade i St Louis vart inte heller någon höjdare, mer barer öppet men fortfarande dåligt med folk ute så vi packade bilen och drog vidare. Nu har vi ankommit till Chicago och därmed är vår roadtrip slut, vi kommer att stanna här i ett par dagar innan flyger tar oss tillbaka mot europa och att man ska återställa sig till ”normalt” liv igen, de lockar inte alls.

Resan mellan St Luis och Chicago gick riktigt fort och utan problem alls, såg en massa skyltar om fartkameror men såg inte en enda kamera och Illinois verkar ha rätt hårda straff, ”hit a worker and get $10 000 fine and 14 years jail” var en rätt vanlig skylt, vi såg dock inga vägarbetare så vi kunde inte testa om de stämmer.

Direkt efter vi checkat in på hotellet, som är i flådigaste laget så drog vi ut för att hitta något att käka, idag blev de japanskt och vilken mat sedan, vet inte hur många olika rätter vi fick in och sedan så hade vi en egen liten grill i bordet där vi grillade maten själva, sjukt gott och mat i överflöd gör att man är hyffat slö nu, mat-koma deluxe Det får bli att chilla lite på rummet innan vi går vidare utåt för att se hur Chicago ser ut nattetid, en sak är dock säker…de är kallt som fan så jag kommer vara van vid den svenska värmen när jag kommer hem igen

River north

pajje 2012 Roadtrip USA april 27, 2012januari 9, 2017chicago, navy pier, river north, roadtrip, usa 0 kommentarer

Vaknade hyffsat tidigt och gick ut på stan för att se om vi kunde lära oss och hitta. Det blev en rejäl runda och då har vi ändå nästan bara knallat runt i River north området som är där vi bor. Efter att ha lallat runt lite bland höghusen så hittade vi Millenium park, stort grönområde som ligger intill Lake Michigan. Riktigt skönt å komma ut i solen och få slippa betongen för ett tag. På tal om solen så kan ja tala om att det är kallt här, har uppenbarligen vant sig vid varmare grader för nu är de t-shirt, tjock tröja och jacka som gäller och jag funderar seriöst på att handla mig en mössa för man fryser skallen av sig,

Efter parken så följde vi strandkanten uppåt och hittaden dels en liten småbåtshamn (i sann amerikansk anda så var inte båtarna särskilt små) och Chicagos största turistfälla, Navy pier. Typ standard pier som finns lite överallt med nöjesfält, öltält och liknande. Tror nog de kan vara rätt schysst att sitta där en varm sommardag men nu kändes det lite sådär. Fick sköna bilder in mot staden iallafall och det var rätt coolt att se hur stan fortsätter åt båda hållen tills horisonten sätter stopp för hur lång man kan se.

All in @ Chicago

pajje 2012 Roadtrip USA april 29, 2012januari 9, 2017chicago, roadtrip, usa 0 kommentarer

All in chicago blev det igår, kanske inte riktigt helt planerat utan lite mer improviserad variant som sköt budgeten i sank på nolltid, men gott vart de. Vi började lite försiktigt på ett steak house, kan juh inte vara i USA att ha käkat en rejäl köttbit. När vi hittade ett ställe som verkade ha en bra meny så insåg vi att här kommer de bli dyrt men strunt samma, vi ska juh bara käka. Beställde in lite vitlöksmarinerade sniglar som förrätt så Anton skulle få nöjet att prova detta och de vart helt bisarrt stora, måste odlat dom på anabola. Sedan gick vi in på nästa förrätt, en blå-ostsallad och efter den var jag typ mätt men då kom huvudrätten in, en stor gigantisk köttbitt. Så här efteråt (med googles hjälp) vet jag att köttbitten var 340gram och den vart helt perfekt tilllagad. Inte en massa skräp (läs potatis) till som förstör smakupplevelsen eller gör att man blir mätt på något annat utan här vart de kött och en balja sås. sådär lagom rosa och en bourbonsås som gör att det dreglas i munnen nu när jag tänker på det. Ett par öl till maten så hade vi vunnit och så gott som allt var uppätet vilket till och med imponerade på servitrisen så mycket att vi fick ett par stalltips på vart vi skulle gå vidare för en bra kväll.

En pianobar senare, ett antal ”vanliga” barer där vi träffadde massa roliga människor (för en gångs skull trodde de inte vi vart tyskar, igår vart vi fransmän) och efter att åkt limo så hamnade vi på Spy bar, riktigt schysst klubb med musik i alldeles för hög volum, folk som dansade överallt och ja, en perfekt avslutning på en grym kväll.

04-tiden ragglade vi in på vårt hotell igen och resultatet blev att idag har vi inte gjort många knop alls, för första gången på resan så är vi bakfulla och helt seriöst så behöver nog kroppen en liten vilodag imellanåt.

Hemåt

pajje 2012 Roadtrip USA april 30, 2012januari 9, 2017roadtrip, usa 0 kommentarer

Så är det då dags att dra hemåt nu, sista natten och dollarn i USA har spenderats och kvar är endast en lång och tråkig flygresa hemåt igen. Sammanfattningsvis så kan man säga att jag har sett hav, berg, öknen och slätter. Jag har sett allt mellan trailerparks och halvruttna hus till 5-stjärniga hotell och gigantiska villor.

Jag trodde att man skulle se betydligt mycket mer fetare människor än vad man faktiskt gör, jag trodde inte landsbygden skulle var så hillbilly och definitivt så trodde jag att texas cowboyen vart en skröna men jag erkänner att jag hade fel.

Vår resa har inneburit ca 420 mil i bil och igenom 7 eller8 delstater, från ett soligt Kalifornien till ett just regnigt Illinois. Nästa resa får helt enkelt bli att köra klart de sista milen och se vad östkusten kan erbjuda

Sammanfattning

pajje 2012 Roadtrip USA maj 1, 2012januari 9, 2017roadtrip, sammanfattning, usa 0 kommentarer

Så är man då på väg hem, ca halva resan är hemresan är gjord och jag sitter strandad i Warzawa i väntan på nästa flyg, kunde dock vart värre, är fräsh, hyffsat billigt och de har gratis wifi så jag klarar mig än så länge. Ska inte sitta här så många timmar heller så det kommer nog att gå bra.

Ska man sammanfatta den här resan lite så har jag sett hav, öken, sanddyner, stora oändliga fält, ko-fabriker och storstäder. Med andra ord de mesta man kan se. Mina fördomar mot det stora landet i väst har både grusats och besannats, jag har sett betydligt mindre riktigt tjocka människor än vad jag trodde men deras redneck vart verkligen så mycket redneck än vad jag trodde. Deras vägnät är i superskick men deras telefon och elnät ser ut som det jag såg i Indien, tjuvkopplat?

Jag har bott på lyxiga hotell, mindre lyxiga hotell och i något som närmast kan liknas vi ungkarlshotell (sjäkvklart hade vår dörr brytmärken efter senaste inbrottet), jag har sett trailerparks och grymma villakvarter men det som förvånat mig mest är hur trevliga och hur populära vi svenskar är här. Inte många som satte vilket land vi kom ifrån (tyskland, england och just nu tror alla jag är polack) men alla vart trevliga och när de fick reda på att man var svensk så fick man ännu fler bonuspoäng.

Det enda jag kan säga är att det vart alldeles för kort tid, ioförsig är jag tveksam om man orkat hålla vårt tempo i så många fler dagar men det får bli fler semestrar hit, måste juh undersöka öst och söder oxå

Snart så

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 7, 2012januari 7, 2017baltikum, polen, roadtrip 1 kommentar

Snart dags att ge sig av, färjan lämnar klockan 21 ikväll och just nu så pumpar jag ”Timbuktu – Jag drar” samtidigt som jag försöker komma på vad man ska packa. Har upptäckt att det är hyffsat svårt att packa när man inte riktigt vet vad som väntar men det är juh det härliga också, inga planer, inga bestämda mål, inga krav och måsten, istället blir det bara hoppa in i bilen och köra dit vi känner för.

Lite är dock planerat, färjan över till Polen är bokad och första nätterna på hotell i Vilnius är fixat. Vad jag klurade ut av beskrivningen så blir det ett schysst budget hotell nära ”gamla stan”, de kommer bli awesome!

Glömde svänga vänster

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 8, 2012januari 7, 2017baltikum, litauen, polen, roadtrip, Vilnius, warszawa 0 kommentarer

Planen vart juh att hålla vänster för att på så sätt komma fortast möjliga in i Litauen och ta sig mot Vilnius men ehm…vi råkade missade de och helt plötsligt så vart vi i Warszawa. En nätt omväg på ungeför 30 mil jämfört med rutten vi kollat ut på google maps men aja, vi fick uppleva Polen istället och nu när jag kört både igenom Polen från nord till syd och efter denna trippen så kan jag bara säga att deras vägnät rockar, visst vissa vägar är lite smala, krokiga och behöver lagas men de är ljusår bättre än vägnätet i Sverige. Sen att polackernas körstil gör en lite mörkrädd det är juh en helt annan sak.

Men om vi ska börja från början, en trasig lastbil gjorde att det tog en smärre evighet innan vi fick köra ombord på färjan och när det gick hyffsat stora vågor inne i skärgården misstänkte jag att det här kommer bli intressant. Enligt säkra källor från en packad svensk i baren så blåste de nånstans runt 15m/s och båten krängde åt alla håll och kanter, tur att ölen var billig så man kunde kompensera igenom att få kropppen att gunga lika mycket i takt. Helt klart mitt bästa tips mot sjösjuka, drick ett bar bärs och saken är biff. Tyvärr så fattade inte resten av folket på båten de så vi vart mer eller mindre själva i baren, på nattklubben och i spelhallen.

Nu blir det att ladda upp jacuzzin och korka upp vinet för att fira vi är här, budget hotell rockar! Mer om Vilnius imorgon när jag hunnit utforska staden men tills dess kommer här ett par bilder:

Vilnius

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 9, 2012januari 7, 2017baltikum, litauen, roadtrip, Vilnius 0 kommentarer

Efter att ha vandrat runt i Vilnius en dag så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Vägarna hit vart riktigt fina och ljusår bättre än det svenska vägnätet medan husen var ungefär 50/50 mellan rena rama ruckel och nyrenoverat/nybyggt. Inne i stan är de dock riktigt fint, visst de finns skabbiga områden, typ en stenkast därifrån vi bor ser ut som våra svenska miljonprogram gånger 10 (tänk dig betonghus med trä-balkongen som är sönderuttna) men går man åt andra hållet så är stan sjukt mysig. Hela innerstan känns ungefär som gamla stan i stockholm, det är rent och fräsht och alla är trevliga, dessutom är det ruskigt billigt vilket aldrig är fel.

Dock märks det att finanskrisen har gått hårt fram, i en 4-vånings galleria vi hittade var ca hälften tomt pga kursade butiker, hittade dock en butik som sålde massa gamla sovjet grejer så bli inte förvånade om jag kommer hem med en uniform, en gasmask eller kanske en stor fet bomb 😀

Dagen har annars spenderats igenom att bara lalla runt, njuta av livet och se hur stan ser ut med lämpliga depåstopp på närmsta uteservering, självklart så har vi avslutat med att hoppa ner i jacuzzin på vårt hotellrum innan det är dags att ge sig ut och hitta något och äta innan vi testar på Vilnius uteliv, de kommer bli awesome!

Vi lever fortfarande

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 10, 2012januari 7, 2017baltikum, litauen, roadtrip, Vilnius 0 kommentarer

Vi har vandrat uppåt och nedåt, framåt och bakåt och så klart man blir törstig och måste ta ett depåstopp eller två. Vi gick ut rätt tidigt och började med att sätta oss för att käka, hittade någon litauisk restaurang där jag inhandlade mig en stor saftig gryta. Är inte särskilt förtjust i potatis eller kål annars men här lyckades de göra de grymt gott. Bara att vandra vidare sen och sätta sig på nästa bar för att ta en ny öl. Blev rätt många öl tillsammans och på Gringo bar träffade vi en massa roligt folk så där blev vi kvar mer eller mindre hela natten. Lite halvkul är att de trodde att Sandra var äldre än mig och när jag sa hur gammal jag vart så vägrade de tro på de tills ja visade mitt leg, tveksam om Sandra tyckte de var lika kul dock 😀

Hyffsat slitna idag så gick vi upp för att ta en riktig bakis frukost, pizza och cola. 2 pizzor, 3 läsk senare och en nota på ca 60 svenska säger en del om prisläget i de här landet. De mesta är billigt men vi upptäckte att det inte är någon shopping stad direkt, eller för att citera google, ”you properbly didnt come to Vilnius to shop”. Istället vandrade vi runt på stan, hittade ett fort med grym utsikt över stan och besökte en marknad där de sålde allt mellan himmel och jord, hittade bla en asschysst sovjetisk officers mössa (nej, jag köpte inte den).

Nu blir det att börja spana på vart vi ska imorgon, några förslag? Vi funderar lite på Klaipeda men vi har inte bestämt något än. Ingen stress då vi inte behöver checka ut förren klockan 11 imorgon juh

hejdå Vilnius, labas Palanga

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 12, 2012januari 7, 2017baltikum, litauen, palangas, roadtrip 0 kommentarer

Så har vi nu lämnat Vilnius och hamnat i Palanga istället, efter att ha tittat på kartan så bestämde vi oss, ganska impulsivt och snabbt att vi drar hit. Stället ligger någon mil utanför Kleipeda och är enligt google iallafall the shit att vara på under sommaren. Har inte hunnit undersöka så mycket närmare men de hade en riktigt schysst bar-gata med en jäkla massa resturanger och barer iallafall och stranden såg inte dum ut alls även om de blåste lite kallt idag för att bada.

Resan hit gick utan problem, efter att ha börjat dagen med lite pannkakor så satte vi oss i bilen och drog iväg. Motorvägen vart rena drömmen och med en march hastighet på 130 så gick de snabbt att komma hit. Hotellet vi har hittat har ioförsig ingen jacuzzi bredvid sängen men rummet är sjukt stort, det är nybyggt, fräsht, minibar och en pool nånstans som jag inte hittat ännu. Vinet är iallafall inhandlat så det får bli att leta upp poolen så vi kan förfesta där innan vi ger oss ut och klubbar lite.

Själva stan är annars ganska liten. Typ en huvudgata finns men den är å andra sidan fylld med olika stånd där de säljer allt från godis till öl och krimskrams. Tänk er en vanlig statsfestival i sverige fast gånger 10…och sen att den håller på under hela sommaren och allt är sjukt billigt.

Lägger upp lite bilder som jag plåtat under dagen, bla från bostadskvarteter man går igenom när man går från vårt hotell till centrum, lite halvtrist kanske men jag hade förväntat mig så mycket skabbigare än vad de är…överlag så är Litauen betydligt fräshare och finare än vad jag nånsin hade trott.

Palanga

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 12, 2012januari 7, 2017baltikum, litauen, palanga, roadtrip 0 kommentarer

Palanga is the shit, tänk er en klassisk semesterort i sverige som tex Halmstad. Lägg sedan till en sjuhelsikes sandstrad (med riktigt fin, vit och mjuk sand), pirer, uteserveringar precis överallt, olika aktiviteter ungefär som under en vanlig stadsfestival lite varstans och klubbar som inte är av denna värld.

Hela stället är verkligen en enda stor gigantisk turistmetropol men det är fortfarande sjukt billigt, folk är trevliga och de finns hur mycket som helst att hitta på. Det enda tråkiga är att både jag och Sandra har börjat bli rejält förkylda och att även om solen är framme så märks det att de börjar bli sensommar, de är kallt på nätterna/morgnarna när man knatar hem. Kräsna som vi har blivit så går de inte en dag utan att vi käkar minst 2 rätters, med nån för-drink och ett par öl till maten och det är yttest sällan vi kommer upp i över 200:-, tillsammans.

Kan starkt rekommendera Klubas Exit om ni har vägarna förbi, 3 våningar varav en liten bar på mittenvåningen och sedan gigantiska dansgolv, grym house musik och plötsligt så bränner de av konfetti bomber, rökmaskiner så man nästan trycks bakåt av tryckvågen och ljus-shower som jag bara sett på film tidigare, galet awesome!

Nu blir det att sätta sig i bilen och ta oss mot Riga, hotell bokades för en minnut sedan och även om vi inte hittade adressen i GPS´en så kommer nog det här gå bra. Baltikum is the shit!!!

Riga

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 13, 2012januari 7, 2017baltikum, Lettland, Riga, roadtrip 0 kommentarer

Det vart helt galet enkelt att hitta hit, typ följ vägen och så vart vi framme vid ett fallfärdigt ruckel som stod över hela vägen. Visade sig vara en övergiven (ja tror åtminstone de) tullhus och sedan så var vi i Lettland. Bara efter att ha spenderat en dag här så märker man vissa skillnader, det är lite sämre vägar (ungefär svensk standard) och det är lite dyrar som exempel.

Själva Riga är annars betydligt större än de städer vi vart i hittills och det märks, är en helt annan atmosfär, liv och rörlighet här än om man jämför med Vilnius. Vi kom juh fram hyffsat tidigt så efter en snabb dusch på hotellet så stack vi ut och gjorde stan, bokstavligt talat. Man kan väl säga att vi satte nivån när vi beställde in 1.5l Sangria som fördrink till middagen, följde sedan upp med schyst middag bestående av räkor, bläckfisk, musslor och fisk som jag inte kan uttala. Vidare för att kolla in solnedgången och steka med en flaska bubbel på sky bar (grym utsikt från 26 våningen), drack ryska drinkar på ett kafe deluxe liknande uteställe för att till sist avsluta vår uterunda på något danshak där de hade riktigt dåliga gogo-dansare, snygga men kassa på att dansa.

Utelivet här suger dock om man vill ut och klubba, det flesta vi pratat med säger åk till Palanga eller vänta in helgen men de vill juh inte vi.

Riga – del 2

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 14, 2012januari 7, 2017baltikum, Lettland, Riga, roadtrip 0 kommentarer

Lätt möra efter gårdagens stekar-liv så har dagen blivit väldigt lugn och stilla. Fikat lite här, softat lite där, gått i butiker och tittat men bara hittat skräp, hittade dock en riktigt tjock saluhall, 3st gamla zeppelinare hangars har bytt innehåll och fylls idag av stånd där de säljer allt du kan tänka dig i matväg, förutom att fisk-hangarer luktade satan så vart de riktigt mysigt att bara glida runt och titta och utanför var en av de största marknader i en stad jag sett där man de krängdes allt från tvspel till kläder och grönsaker, bröd och mat som inte fick plats i saluhallarna. Lyckades inte fånga de på bild så de syns men grymt mysigt och trots att det var fullpackat med folk så kände man sig ändå inte rädd för ficktjuvar eller något annat. Språket är dock ett problem och inför nästa resa hit så behöver ja nog lära mig lite ryska eller lettiska, det är enkelt att handla, boka rum och alla sådana saker men så fort man börjar ”prata” med folk så märks de att de flesta är väldigt dåliga på engelska, särskilt den äldre delen av befolkningen.

Lägger upp lite fler bilden från dagen, de sista bilderna är utsikten från vårt hotell samt baksidan av hotellet, ser sjukt skabbigt ut men framsidan är ren och fin och inuti så är de tokfräsht, känns nybyggt och vi får väldigt bra service, kommer vara bortskämd när man kommer hem till Sverige. Som sammanfattning kan man väl säga att Lettland och då framför allt Riga är konstrasternas land, på en sidan så är det nytt och fräsht medan andra sidan är ruffigt och nedgånget, aningen förvånansvärt är dock hur rent det är överallt, man ser ingen skräp på gatorna som man gör hemma.

Torsk på Tallin

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 15, 2012januari 7, 2017baltikum, estland, roadtrip, tallin 0 kommentarer

ja, minst sagt. Efter att ha lastat bilen, laddat mp3 spelaren och dundrat över den est-lettiska gränden så nådde vi vårt hotell i Tallin. Vi visste de skulle vara hyffsat fint då vi bokat in oss på ett 4-stjärningt men att de skulle vara så här, oj.

Resan hit gick annars fint även om jag var lite orolig när Sandra körde. Kom till ett vägarbetsområde. Som vanligt så ledde de om trafiken så vi skulle köra på samma sida som mötande trafik vilket visades klart och tydligt med en stor blå skylt med en pil på vilken sida man ska köra (dvs samma som i Sverige). Pilen pekade vänster, Sandra kör höger:
Jag; varför körde du höger om skylten som visade att vi skulle köra vänster?
Sandra: Jag följer bara bilen framför, kan den så kan jag
Jag: jo, men bilen framför är en lastbil som arbetar på vägarbetet juh?
Sandra: just de, de tänkte jag inte på

De hela gick bra om än lite skumpigt och ganska strax efter bytte vi chaufför och jag körde sista biten. Mitt bidrag till resan är istället 2 varv i rondellen då ja inte fattade riktigt vart vi skulle svänga av, skyller på gpsen 🙂

Rummet är riktigt fint, vi har en bar nere i lobbyn, en på 5 våningen och en i poolen, ja pool-området består av 3 jacuzzi´s, en vanlig bassäng med lite strömmar, vattenfall å sånt dravel, en saltvattenbassäng och så klart en utomhusbassäng. Sen har vi nog en 7-8 olika bastu varianter, massage och allt du kan tänka dig…steker vi? japp! Är vi torsk på Tallin? Japp!

Slänger upp lite bilder senare, nu ska vi ut och göra stan!

Sammanfattning av Baltikum resan

pajje 2012 Roadtrip Baltikum augusti 19, 2012januari 7, 2017baltikum, estland, roadtrip, tallin 0 kommentarer

Tallin vart awesome, om än betydligt mer turistanpassat än de tidigare ställen vi besökt och detta märkes både på priser, att menyerna fanns på både engelska och svenska och stämningen i staden men likförbannat trivdes jag. Skulle jag bli tvungen att bara rekommendera en av städerna som vi besökt så är nog Tallin på sista plats dock, Vilnius är betydligt mindre och här kändes det som vi var de enda svenska turisterna över huvudtaget medan Riga är stort och något mellanläge mellan Tallins super turist inriktning och Vilnius totala avsaknad av de.

Vägnätet är överlag betydligt bättre än i Sverige och även om vissa vägar ska ha vägtullar så såg vi aldrig till några och det är lätt att köra, de flesta vägskyltar är desamma som vi använder i Sverige och om vi bortser från polackernas aningen vårdlösa omkörningar så känns det lugnt och tryggt att köra. Det jobbigaste vart att se upp för spårvagnar inne i städerna men sånt stöter man juh på här också och har man bara lite koll så är detta inget problem.

Prisläget är billigt, med svenska mått riktigt billigt. Hotell finns i överflöd och vi betalade inte många kronor per natt för schyssta hotell som låg 5-15min promenad från centrum. Att käka är ännu billigare och bli inte förvånade om ni får en 2-rätters, med fördrink för en 200 svenska.

Slänger in lite bilder från Tallin:

Det drar ihop sig

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 8, 2013januari 4, 2017Kina, Mongoliet, Moskva, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Så börjar det dra ihop sig för sommarens stora äventyr och jag har mer eller mindre packat klart och tar nu en kopp kaffe och fundera på vad man ska ta med sig egentligen. Jag menar, vi kommer vara på resande fot i ungefär 5 veckor, åka igenom 7 tidszoner, vi kommer enligt den lilla plan vi har att bo i allt från ”tält” ute i ingenstans till att besöka megacities och eftersom vi inte kommer ha något basläger så vill man packa lätt och rörligt, någon mer än jag som ser motsättningarna i de? Rent storleksmässigt så är jag åtminstonde ganska nöjd.

Angående den lilla plan vi har så är den enkel:
steg 1: Gå all-in och töm Moskva på vodka. När staden ligger i ruiner så hoppar vi på tåget österut
steg 2: Håll en låg profil och undersök sibirien, oavsett hur vackert det är så vill jag inte bli fast i ett gulag-läger i resten av mitt liv.
steg 3: Snoka rätt på vad Mongoliet är för land för jag har ärligt ingen aning.
Steg 4: Kina är nära, Kina är stort och dessutom har dom pandor. Kina kommer inte komma undan, punkt slut.

Jag har läst någonstans att enkla planer är de bästa så vår plan måste vara den ultimata.

Landat i Moskva

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 9, 2013januari 4, 2017Moskva, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Efter en tråkig resa med öresundståget, en aningen lång väntan på Kastrup eftersom tåget för en gångs skull höll tiden så har vi nu lyckats slinka igenom alla säkerhetskontroller och tullar och landat i Moskva. Inga problem med att spendera tiden på en flygplats i Danmark och efter ett par öl så lyckades vi boarda planet och tänka sig, det är vi och 300 kineser.

Maten på aeroflot planet var nog den sämsta jag varit med om, en halv torr macka tillsammans med en gigantisk skiva skinka och ost och nej, det var ingen höjdare men som tur var så landade vi strax efteråt i Moskva. Pass-kontrollern på flygplatsen var minst sagt rigorös, de slet, drog, scannade, undersökte med förstoringsglas innan de godkände våra pass och visum men till slut släpptes vi in i landet tillsammans med en papperslapp som jag inte har en aning vad den betyder eller vad jag ska göra med. Väl på flygplatsen så tog vi beslutet rätt snabbt att vi hugger en taxi till vårt hotell och tur var de, även om tunnelbana/tågen inte går samma omvägar så vart de långt och det var sjukt kul att se lite av utkanterna av Moskva och ni som tycker att de svenska miljonprogrammen ser tråkiga ut, välkommen hit så har ni något att jämföra med, helt galet vilka lägenhetskomplex som är byggda och även skicket på byggnaderna är skiftande så har jag aldrig sett något liknande, galet är bara förnamnet. Tyvärr tog jag inga bilder på de hela då jag var fullt upptagen med att försöka överleva vår svarttaxi.

Vårt hotell här i moskva är descent, för 250:-/natten är det riktigt fint men de ligger lite off, det är fyllt med samma kineser som på vårt plan och hotellet består av två hyreshus som de byggt ihop, lätt speciellt minst sagt. Nu blir det ut och leta middag och vodka så en update kommer imorgon.

Moskva – del 2

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 10, 2013januari 4, 2017Kreml, Moskva, Röda torget, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Att språket skulle bli en utmaning var vi väl medvetna om men att det till och med skulle vara knepigt att navigera sig runt i Moskva, de trodde vi inte. För att vara helt ärlig så är det ett rent helvete att försöka förstå och tyda tunnelbana karta, att veta när man ska hoppa av , vilken linje man ska ta eller vilken utgång från tunnelbanan man ska välja, igår lyckades vi välja fel och sen tog det ca 1h innan vi hittade rätt igen, sånt som händer och jag är väldigt glad att det var mitt i natten de hände när det bara var 20 grader varmt ute. Annars så pratas de mycket om hur vacker och fin tunnelbanan i Moskva är men jag vet inte riktigt om jag håller med, visst den är utsmyckad och tycker man om billig trä-imitation och marmor så är den the shit men annars vet inte om den känns så het, däremot så ska de få creds för hur stor och utbyggd den är, känns ibland som man aldrig behöver komma upp till ytan utan de finns gångar och tunnlar överallt.

Dagen har spenderats med att hänga i trakterna runt röda torget och Kreml och eftersom det är varmt ute så har vi så klart sett till att dricka orentligt 😉

All-in?

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 11, 2013januari 4, 2017Moskva, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

All-in och lägg Moskva i ruiner vart juh vår plan och igår kväll gjorde vi ett tappert försök men jag måste erkänna mig besegrad men en sak i taget.

Vi började kvällen med en powernap efter vårt turistande vid Kreml och de behövdes, ingenting slår en powernap på ett par timmar och vid 12-tiden (på kvällen) avancerade vi oss ner mot stan, självklart i långbrallor och skjorta så man höll på att svettas ihjäl för att inta en middag innan vi spanade in Moskvas uteliv på riktigt och en kort sammanfattning som egentligen gäller för Moskva är att stan har allt att erbjuda och lite till men du är diskvalificerad från nästan allt om du inte pratar ryska. Vi har dock klarat oss bra igenom teckenspråk, peka på bilder och liknande men tänk vad mycket mer man ska kunde upplevt om det gick att prata med folket.

Vi hittade ialallafall ett par olika klubbar och vi röjde loss efter bästa förmåga men vi ligger i lä mot ryssarna, de kan festa! Lagom slitna och tänkte ta tunnelbanan hem så upptäckte vi att den har stängt, vi har inga pengar till taxi och vi har inte en aning om var vi är. Ingen panik utan vi lallade runt i Moskva, hittade Kreml igen (svårt att missa då den är gigantisk och upplyst under nätterna) och la oss helt enkelt och vilade i parken Alexander Garden till tunnelbanan öppnade igen och vid 7-tiden på morgonen ramlade vi in på hotellrummet något trötta men glada över att iallafall försökt gå all in.

Imorgon blir det att hoppa på tåget mot Irkutsk och vem vet när vi får uppkoppling igen men fler uppdateringar kommer, kvällen här blir att försöka hela sig själv för man känner sig minst sagt kaputt.

Mot Irkutsk

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 16, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Moskva, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Med gott om tid så checkade vi ut från hotellet och började ta oss emot järnvägsstationen, duktiga som vi är så hade vi inga problem att räkna antalet stationer och åt vilket håll vi skulle åka och vi kom fram till vårt mål utan några som helst problem. Väl på plats började vi leta efter vart vi skulle och tanken slog oss både en och två gånger att det är sjukt mycket poliser/väktare på plats och det finns inga fyllon eller uteliggare i moskva, vi hittade iallafall informationsdisk som kunde hjälpa oss (på ryska så klart) och när vi vandrar ut från stationshuset så ser vi att för att få komma in så måste man gå igenom metall detektor och röntga sitt bagage, detta hade vi helt missat eftersom vi tog en sidoingång där vakten var på rökpaus, bra jobbat ryssland 🙂

Iallafall så hoppade vi på tåget emot Irkutsk, eller var tåget går har vi inte en blekaste om då vi inte fattar språket men vi hoppar av i Irkutsk och innan du släpptes ombord så var det både pass och biljettkontroll, riktigt smidigt eftersom du då dels vet säkert att du är på rätt tåg men även så slipper du problemen med folk som hoppar på i första vagnen och sedan ska gå igenom hela tåget och försöka hitta sina platser.

Tåget är annars helt okej och ungefär i den standard som jag trodde de skulle vara, sängarna är stenhårda bristar ala poliscell, inredningen består av träimitation och lamporna/mattor ser ut att komma direkt från 80-talet. Vi bor i en 4-bädds kupé och delar därför ”rum” med två äldre rara tanter, självklart pratar de enbart ryska så vi har en rätt begränsad kommunikation men vi kommer bra överens, kroppsspråk är universalt och ni skulle se vilka måltider de dukar upp här i vagnen när det är dags att äta, man funderar om de har någon annan packning än mat med sig. Dessutom har vi en ved-eldad vattenkokare, den är helt galet awesome och det verkar som varje vagn har sin egna personal som ser till att vattenkokaren alltid är igång samt säljer lite smågodis, kaffe och te.

Själva äter vi i resturangvagnen som är lite fräshare och nyare, mer 90-tal ungefär och maten är riktigt bra förutom att jag inte riktigt är överens med rysk frukost (som består av rödkål, vitkål, brunkål och alla andra sorters kål du kan tänka dig) så har vi fått grym mat här, dessutom vem kan tycka illa om ett land där man får ett par snittar lax, 6 öl och 4 shottar vodka för ungefär 250 svenska.

Var är vi?

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 16, 2013januari 4, 2017Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Första natten var vår kupé som en bastu pga värmen, inatt var det totalt raka motsatsen och jag kunde borsta rimfrosten ur skägget när jag vaknade mitt i natten. Har ingen aning om det var pga att vi steg i höjd runt Uralbergen eller vad som hände men kallt var de, nu när vi är ”nere” på steppen igen så är temperaturen mer normal och utanför fönstret så glider den sibiriska ödemarken förbi.

Tempot här på tåget är ungefär som hastigheten på själva tåget, det finns gott om tid för självreflektioner, tankar och funderingar. Anton har hittils mest sovit men han var inte sen på att vakna till liv när bestämde att det var dags att vi västerlänningar skulle ta en eftermidags öl. I våran vagn så bor det ett par holländare och en kille från italien, i nästa vagn hittade vi ett par irländare och ytterliggare ett par italienare och och plötsligt så vart vi ett ganska stort gäng som beställde öl och vodka på löpande band. Vi lyckades både imponera med vårt vodka drickande (wow, ni ger inte en min när ni sveper den!) samt bjuda på skrattsalvor när vi bjöd holländskan på snus och hennes ansiktsfärg ändrades till kritvit och senare en svag nyans av grönt.

På någon station mitt ute i ingenstans hoppade vi av tåget och köpte någon slags pirog modell stor. Har ingen aning vad det var för något men det var sjukt gott och när vi pratade om vad för slags fyllning de kunde vara så satte säljaren händerna mot huvudet som horn och utstötte ett ljudligt ”Mooooh”, kan vara att vi druckit öl i ett par timmar innan men det höjde stämningen rejält kan man säga. När tåget rullade vidare så hade de hoppat på en massa försäjlare som går runt och säljer krimskrams, fattar inte att någon handlar av dom för de verkar mest bara vara skräp men uppenbarligen så fungerar det och för att vara ärlig så är nästan alla avbrott i vardagen ett trevligt inslag, vi valde dock att tränga ihop oss i en kupe och sen fortsätta testa rysk vodka med våra nyfunna vänner tills vår kvinnliga konduktör som har en större mustache än mig skällde ut oss för vi var för högljudda.

Framme i Irkutsk

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 16, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Dagarna börjar flyta ihop och jag har seriösa problem med att säga vad som hände idag eller igår, vad klockan eller vilket datum är. På tåget lever vi i vår egna värld, ett eget twilight zone helt bortkopplade från omrvärlden under tiden sibiriens ödemarker susar förbi fönstret. Vi är nu ett lite större gäng som sitter ihop och snackar eller käkar. Självklart så är vi kända som ”the swedes”, ”the irish” och ”the italians” men summan blir att du har alltid någon att prata med och man blir aldrig uttråkad och vi har betat av både seriösa ämnen som tex IRA, Berlusconi och så klart våra erfarenheter av ryssar samtidigt som vi pratat om mindre seriösa saker.

På kvällarna har det av någon anledning blivit rätt mycket fest och igårkväll blev det riktigt kalas, ett stort gäng ryssar gick hårt ut och vi var inte mycket sämre och efter ett tag fick vi även tågpersonalen att dricka vodka med oss, en av ryssarna lånade ett förkläde av personalen och sprang runt och lekte servitris och ja, de vart riktigt livat tills polisen dök upp och föreslog att vi skulle ta och gå och lägga oss och tur var nog det för annars hade vi aldrig vaknat i tid för att hoppa av i Irkutsk där vi är nu.

Lite småstrul med att checka in på hotellet då de inte hittade vår bokning först och allting blir mycket jobbigare när man inte pratar språket men de löste sig och just nu ligger vi och försöker återhämta oss lite. På något sätt känns de som kroppen har ställt in sig på att de ska gunga och nu när vi har fast mark under fötterna så känns det som allting gungar, känner mig nästan sjösjuk när jag sitter eller ligger och ibland när man är ute och går så tappar man balansen helt, udda känsla helt klart och inte så värst angenäm.

Första dagen i Irkutsk

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 17, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Idag har det inte hänt särskilt mycket på våran front pga ett par olika anledningar:
1. Vi är typ jet-laggade deluxe om man nu kan vara jetlaggad av ett tåg som toppar 60km/h.
2. Vi har fått något ryskt supervirus som spöar skiten ur både fågelinfluensa, svininfluensan och AIDs, tillsammans! Resultatet är att halsen håller på att växa igen och att man spottar slem som fräter hål på asfalten men man får iallafall en jättesexig whiskeyröst
3. Vi känner att vi har ett litet om än bara litet behov av att ta de lugnt och även om man kan tro att det omöjligt att bli trött på vodka och fest så kan de hända och vi har juh en stor del av resan kvar.

Iallafall så har vi hunnit med en liten sväng på stan och jag börjar känna mig lite tveksam om vi kanske gjort ett misstag och spenderar lite väl lång tid här, på en eftermiddag så vandrade vi mer eller mindre igenom centrum och för att vara en stad på ca 600k invånare känns de förvåningsvärt litet. Vi har juh garanterat missat massor med guldkorn och i värsta fall får vi göra som alla andra turister och dra iväg till Lake Baikal eller om inte vi får bukt med vårt supervirus besöka ett apotek och vem vet hur de kan sluta

Det går åt rätt håll

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 17, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Har haft en riktigt hemsk natt i Irkutsk och även om jag inte trodde att sängarna kunde bli sämre än britsarna på tåget så längtar jag tillbaka till tåget och som om inte helt värdelösa sängar skulle vara nog så har vi haft ”gäng”-krig mellan rivaliserande hundar utanför hela natten lång men till slut lyckades man somna och kunde vakna upp för att må lite lite bättre.

Anton mådde dock sämre än igår så vi valde att knata ner till närmsta apotek. Att köpa droger utan att kunna prata språket är helt klart en intressant upplevelse och självklart så står all text på förpackningarna med det kyrilliska alfabetet så fråga inte vad vi köpt men de funkar fin fint tillsammans med lite klassiska huvudvärkstabletter och så länge pillrena verkar mår vi riktigt bra, sen är de bara att mata in en ny kur med färgglada piller.

Tog en lugn dag nere vid floden idag och där fick vi vår första kamelkontakt, samt en ren och en sjuhelsikes massa hästar. Vet inte om de var något speciellt eller om de alltid är så här under sommarhalvåret men det var en massa aktiviter, kändes ungefär som vilken svensk stadsfest som helst minus alla fyllon och banjospelande lantisar. Det var även drifting tävling ute på en av öarna i floden som våra ryska vänner från tåget ställde upp i men vi varken orkade eller kände för att gå och kolla på biltävling, istället satt vi vid strandkanten och kollade på folk och fä och helt enkelt bara njöd utav livet.

drifting mot Ulan bator

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 18, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Mongoliet, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen, Ulan Bator 0 kommentarer

Sista dagen i irkutsk och förmodligen ryssland har spenderats på motorbanan. Efter att ha vaknat upp utsövda och relativt pigga så knata vi ner på stan för frukost och ungefär i samband med det så fick jag sms av italierna att det var tillbaka i stan, skulle på drifting tävling och undrade om vi ville följa med. Kunde man så klart inte tacka nej till och när vi stod i kön till att gå in så kom ryssarna som vi festade med på tåget förbi. De skulle tävla så de fixade in så plötsligt så var jag och Anton med på förarmötet (på ryska, fattade absolut ingenting) och gick runt inne i depån och kollade på den ena fetare bilen än den andra och jag har nog plåtat hundratals bilder men ni får inget smakprov förren jag har hunnit gå igenom dom, däremot kan ni få se ett filmklipp:
DSC_0498

Eftermiddagen/kvällen spenderades sedan med italierna och positivt överaskande utav irländarna som också dök upp i Irkutsk. Blev dock en tidig kväll med tanke på att italierna åker ikväll vid 22 och mitt och Antons tåg går imorgon kl 05:00 lokal tid. Kul att träffa irländarna och prata lite igen och de känns riktigt tråkigt att vi förmodligen inte kommer se de mer under denna resan men med lite tur så träffar vi italierna minst en gång till under vår tid i Beijing.

Efter dagarna här i Irkutsk så ska de faktiskt bli riktigt skönt att åka vidare, visst stan har 600k invånare och allting är sjukt billigt men vad hjälper de, jag börjar bli utttråkad och om vi säger som så, varenda ryss vi träffat som kan prata minsta engelska ställer samma fråga, ”vafan gör ni här?!?”

Imorgon hoppar vi som sagt på tåget igen och drar direkt ut på camp i mongoliet så nu blir det radiotystnad från mitt håll, jag tror nog ni klarar er och jag ska försöka uppdatera så fort jag får tillbaka internetuppkoppling.

Good bye Russia, hello Mongolia

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 19, 2013januari 4, 2017Irkutsk, Mongoliet, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Efter endast ett par timmars sömn var det dags att spänna på sig väskorna och ta ett nattvanding igenom Irkutsk mot tågstationen och hoppa på tåget emot Ulan bator. Så här i efterhand har jag tänkt att det kanske är mindre smart att två turister vandrar runt med all packning mitt i natten men det var aldrig några som helst problem och faktum kvarstår att jag har inte kännt mig otrygg någon gång här i Ryssland. På väg till stationen stannade vi till vid ett nattöppet cafe och köpte lite piroger till frukost och när vi stod utanför och mumsade i oss de så kom en polisbil med samma mål och ut ur denna lilla Renault 19 hoppar fyra stycken stora ryska poliser med kalashnikov, lite skillnad mot sverige där de åker runt ensamma i sina v70´s.

Inga problem alls att komma på tåget men tyvärr så höll detta tåget lite lägre standard och de gick inte att öppna några fönster. Dvs det är varmt, kvavt och allmänt sunkigt med tanke på att tåget har gått non stopp från Moskva, ca 6500km. Denna gången skapade vi en skandinavisk kupe bestående av mig och Anton tillsammans med två stycken danskar, trevliga prickar men vi är något fruktansvärt uttråkade och värmen gör det klibbigt och äckligt, ska bli riktigt skönt att komma fram till Ulan bator.

Miljöerna öppnade upp sig rätt rejält efter Irkutsk men tyvärr passerade vi Baikal sjön när det var mörkt och jag kunde inte ta några bilder, annars har det varit öppna landskap, stora breda floder och ganska kulligt, hade de inte varit för de spetsiga bergen så skulle man kunna tro att vi åker järnväg på svenska fjället. De bosättningar vi sett påminner en hel del som Anton beskrev det som fjällstugor med den stora skillnaden att här är det året runt boende och jag kan verkligen inte förstå hur de överlever här under vinterhalvåret. Jag har inte sett en enda åkermark och de få djur jag sett är i grupper av 4-5 kossor som vandrar runt fritt, husen har typ små köksträdgårdar men de kan omöjligt vara självförsörjande på mat här.

Resans största utmaningen var dock passkontrollen mellan Ryssland och Mongoliet. Med tanke på att tåget går dagligen kan man tro att de har lite erfarenhet och en plan för att sköta detta smidigt men icke. Först kom tågvärdinnan och samlade in alla pass, sen gick de igenom alla passen och kontrollerade visum och utresandet-illstånd på sitt lilla kontor, efter det var de dags att gå igenom hela tåget efter smuggelgods, de öppnade alla luckor i tåget, gick igenom med hundar och var riktigt seriösa. Sen var det dags för tullmännen att gå igenom tåget och lämna tillbaka rätt pass till rätt person och då samtidigt verifiera att det verkligen är den personen så klart och när allt detta var klart, då var det dags för tullen att komma och gå igenom vårt bagage och vagnar för att se så vi inte smugglar ut något från ryssland. ca tre timmar senare och vi äntligen tror att allt är klart, då rullar vi ca 20km och sen börjar historien om fast med Mongoliska gränsvakter….suck

Camping – del 1

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 20, 2013januari 4, 2017camping, Mongoliet, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen, Ulan Bator 0 kommentarer

Vi kommer fram till Ulan Bator enligt plan och på stationen står det en snubbe och väntar på oss, dags att åka på camp!

Enligt broschyren så skulle det ta ca 3h att åka från stan varav den första timmen skulle bestå av asfalt medan resten ”exciting roads”, min mer förnuftiga sida säger dock att resan bestod av ca 30min asfaltsväg och 4h ren offroad. Jag menar, jag har kört på downhill spår och motocross banor som varit mer preperade och betydligt säkrare än den trapatsen vi åkte idag. Förutom rena kostigar så körde vi på stäppen, igenom bergspass och ja, allt ni kan tänka er.

Framme på plats så ser vi att campet består av ett 5-6 gerts, dvs tält typ och miljön är oslagbar, höga berg, djupa dalar, floder och helt orörd natur och framför allt…de är helt ofattbart tyst. Det enda som hörs är mitt och Antons skrattande när vi eldar aningen för mycket i vår eldstad (har ca 60 grader i tältet nu och de stiger) eller när vi insåg att hon vi trodde var eskort flicka i själva verket är guide för ett stort svenskt gäng. Aja…alla kan göra misstag men till vårt försvar så tyckte vi de såg aningen suspekt ut med en ung asiat brud tillsammans med 4 äldre vita män, fördomsfullt javisst men de står ja för!

Annars verkar det vara typ VM i utrustning här, den ene har värre utrustning än den andre och alla går runt som reklampelare för naturkompaniet eller annan valfri frilufskedja, blickarna jag och Anton fick när vi hoppade ur bilen iförda jeans, tennisskor och en kasse öl i handen var oslagbar och kort därefter svepte vi första ölen och valde att bestiga närmsta topp, något som övriga på kampet såg som en eftermiddagstur typ. Vi kom upp utan problem, tittade lite och gick ner igen och sen dess har vi typ varit svartlistade av övriga svenskar men helt seriöst, jag åker inte runt halva världen för att umgås med svenskar ändå.

Camping – del 2

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 21, 2013januari 4, 2017camping, Mongoliet, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Vaknade mitt i natten av att värmen äntligen börjat försvinna ur tältet och man kunde krypa ner under täcket, skönt att slippa sova i en bastu typ och ett par timmar senare vaknar vi upp och får den bästa frukosten på hela resan, trots att vi är på en bergsplatå någonstans i Mongoliet. Rostat bröd (över öppen eld med sådär härlig röksmak), juice, te, flingor, pannkakor, ost, korv…you name it!

Dagens stora uppdrag var att leva som Ghenhis Khan, dvs det var bara att spänna på chapsen och klättra upp på hästen och ge sig ut på tur, hästarna är rätt små jämfört med svenska mått men satan i gatan vilket flås de har, pigga som tusan. Min häst gick nog på uppåttjack för om jag inte verkligen höll in honom så började han galoppera i full fart medan Antons häst var lite mer lat och bekväm och tog varje tillfälle han kunde hitta att käka en blomma eller två. Guiden löste detta igenom tillverka ett ridspö av ett dött träd vi hittade och vi fick lära oss ordet för att öka farten på mongoliska, asnice att bara behöva tala så började hästen springa men nackdelen är att han lärde oss aldrig vad man skulle säga för att stanna och hästen sket fullständigt hur mycket du drog och lutade dig bakåt för att få stopp på honom, tur vi red bland bergen så de vart bara styra upp bland första bästa brant uppåt så hästen saktade ner automatiskt.. Ett par timmar in på turen så började känslan komma att fan, jag vet vad jag håller på med och man börjar förstå alla ”hästtejer”, till och med så att när man red på bergåsarna att man för en kort sekund kände sig som en avkomma till Genghis Kahn, sen tappade man balansen och krampaktigt höll fast om hästen på alla sätt och vis för att undvika falla i backen.

Efter ridturen var det dags för nästa variant, att uppeva Mongoliet i kajak, en rejäl vandring senare så lägger vi ut i floden och även om jag personligen hade önskat lite mer action så var de riktigt nice att stilla glida nerför floden, se naturen, njuta av solen och plötsligt så började vår guide sjunga något inhemsk vilket gjorde hela upplevelsen väldigt pittoresk.

Svenskgänget åkte hem idag vilket är grymt nice och nu är det typ vi, en britt, 1 amerikan och en tyska här bara, känns riktigt bra och stämningen är mycket bättre. Av lokalbefolkningen har vi dock inte sett många andra än de som bor här i campet och det är typ en som pratar engelska, hon är dock trevlig så jag förmodar att alla är de 🙂

Ulan Bator

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 23, 2013januari 4, 2017Mongoliet, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen, Ulan Bator 0 kommentarer

Efter campet så var det dags att besöka Ulan Bator på riktigt och när vi ordnade resan så tänkte vi till för en gångs skull till och bokade in oss på ett aningen finare hotell så vi kunde tvätta våra kläder och verkligen bo centralt. Centralt bor vi helt klart då våra närmsta grannar är ett gäng ambassader och det är väl ca 5 minuters gångväg till Sükbaatar square vilket får räknas till centrum men finare vetetusan. Vaknade imorse av att Anton skulle gå och pissa och när han öppnar dörren till toa´n utbrister ”VAFAN!” och se där, kranen till handfatatet har pajjat och vi har ett par cm vatten över hela badrumsgolvet eftersom golvbrunn och lutning på golv inte är något de tänkt på när de här byggdes, grattis. Inga av våra prylar blev dock skadade och vi blev uppgraderade till en svit istället så vi är inte missnöjda utan snarare tvärtom, dessutom är våra kläder på tvättning så snart har vi rena kläder att gå runt i också, win!

Ulan Bator annars känns ganska intetsägande, visst det är mer liv och rörelse än i Irkutsk men jag är lite tudelad angående känslan av stan, på ett sätt känns det som en storstad då det är folk i rörelse överallt/närsomhelst men barerna och resturanger stänger alla 24.00 vilket känns som vilken småstad som helst och då staden är en ung stad så finns det inte direkt många sevärdheter att se här, vi har ett par museum och så klart en del tempel (vi valde att besöka tempel) men som stad känns det helt klart rätt lagom med att bara spendera 2 dagar här för att sedan åka vidare.

Mongoliet kan jag starkt rekommendera, men då i form att åka ut och bo i gerts, rida, uppleva naturen och bara insupa lugnet och den totala frånvaron av stress, Ulan Bator är mer ptja, lägg en dag eller två här för att kunna bocka av det som en stad ni besökt.

Good bye Mongolia, hello China

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 24, 2013januari 4, 2017Kina, Mongoliet, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen, Ulan Bator 0 kommentarer

Stragetiskt nog så valde vi en utekväll i Ulan Bator innan det var dags att hoppa på tåget emot Beijing, Kina. Strategiskt på de sätt att det var jobbigt att gå upp tidigt på morgonen ioförisg men väl uppe och vi kommit på tåget så sov vi bort stora delar av dagen för en sak är säker, att åka tåg igenom den Mongoliska stäppen är långtråkigt. Samma vy hela tiden och har man tur så bryts den av ibland av ett litet hus eller några kossor.

Vi åker nu på ett kinesiskt tåg och detta är ljusår modernare än tåget vi åkt på tidigare, vi har AC och till och med TV, egna eluttag och ja hela tåget är mycket tystare och snyggare. Kändes nästan lite B i början och som vi fuskar när vi åker den här sträckan med ett sådant tåg men under ett av tågets längre stopp gick jag ut på perrongen och höll på att dö av värmeshock så jag är tacksam för AC´n och tanken om fusk har försvunnit.

Tull/gräns mellan Mongoliet och Kina gick faktiskt riktigt smidigt, ett par timmr senare var vi igenom och den kinesiska tullkvinnan var nog den förste vi stött på under resans gång som både var glad, trevlig och kunde prata engelska med oss i officiella sammanhang, vad som inte gick smidigt däremot var att byta underrede på tåget. Kina och Mongoliet kör olika spårbredder och detta löses igenom att när man passerat gränsen till kina så lyfter de helt enkelt upp vagnarna och sätter ditt ett nytt underrede, smart i teorin men fan vilken tid det tog och under tiden så får du såklart inte lämna tåget, toaletterna och all el/AC avstängt, jippie. Jag försökte ta lite bilder på de hela men resultatet blev ingen höjdare pga reflektioner i glasrutan.

Miljöerna här i Kina är ganska lika men ändå är de står skillnad, det är tex först nu som jag sett de första riktiga åkermarkerna, folk bor i riktiga hus och inte skjul och till till skillnad mot Mongoliets stäpp så finns här lite träd också.

Beijing – del 1

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 25, 2013januari 4, 2017Beijing, Kina, Peking, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Ungefär klockan 14 kom vi fram till Beijing och hettan och folkmyllret var som en rejäl käftsmäll. Visst hade man förväntat sig att de skulle vara varmt och mycket folk men detta, oj. Iallafall så var vårt första uppdrag att se till att få lite pengar och direkt stötte vi på patrull. Smart som jag är så hade jag glömt att låsa upp Kina i min regionspärr på kortet och den ATM vi hittade, den tyckte inte om Antons kort så no money for us. Så hela dagen började med att vi fick börja leta wifi, hittade ett mcd som hade gratis wifi om man registrerade sig och ja lovar, de var en utmaning då all text var på kinesiska men vi lyckades till slut och sen var de bara att leta runt tills vi hittade en ATM som tog emot visa-kort med 4 siffriga koder för tydligen så använder kineserna 6 siffror default.

När vi äntligen hade lyckats så insåg vi att vi är typ bara 3 kvarter från vårt hotell, ska vi gå eller ta en taxi? Vi valde att gå och på kartan såg de inte långt ut, i verkligheten var de inte långt men vi räknade inte med att vi trots allt har ca 20Kg packning på ryggen och att det är 35 grader varmt och vindstilla…lite svettigt var det.

Kvällen spenderades sedan med att lalla runt i närområdet och vi besökte bland annat Apple store för att köpa nätverkskort till min burk (hyffsat stor ja butik ja), marknader där de käkar lustiga djur, typ insekter, skorpioner och allt annat möjligt men vi valde dock att spara oss inför en dag då vi inte har planer för dagen efter för magen lär få fnatt av att käka skorpioner, istället valde vi att gå in på en spelhall och för ca 50 svenska så spenderade vi närmare 2h spelandes alla möjliga spel, bla rambo som sög hårt. Kvällen avslutades senare på en väldigt lokal kinesisk pub tillsammans med två kineser som bjöd in oss och helt seriöst, den som säger att asiater inte tåler alkohol har inte träffat dessa übermänniskor, det blev rätt suddigt på slutet.

The ok wall of China

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 26, 2013januari 4, 2017Beijing, Kina, Kinesiska muren, Peking, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Inte många timmars sömn blev det innan telefonen ringde och vår guide meddelade att hon var på väg för att plocka upp oss, nu blir det utflykt. Första målet var kinesiska muren vilket är ett av grundkraven att besöka när man väl är i Kina. Upplevelsen i sig vet jag inte riktigt vad jag tycker om egentligen, visst det är en jävligt lång mur, den är hög, den är bastant och den är byggd helt utan maskiner men det är fortfarande en helt vanlig stenmur med torn på men visst, nu kan jag bocka av ännu ett av de moderna underverken som jag besökt och jag ångrar verkligen inte de men det blir lite av att man åker dit, tittar runt och sedan åker därifrån igen bara.

Direkt efter muren så åkte vi vidare till Ming-gravarna vilket var en riktig bummer då det var avstängt men vi fick en liten glimt av de hela iallafall och vi kunde vandra längs den heliga vägen och för att vara ärlig, hur upphetsande är det att besöka gravar ändå?

Eftersom vi valt att vara riktiga superturister idag så fortsatte sedan färden till en cloisonnéfabrik där vi förutom att tittade på tillverkning av jade-smycken och konstverk även käkade en gigantisk lunch som bestod av 7-8 olika rätter, den ena godare än den andra och sedan fortsatte dagen i liknande tempo, vi kollade in OS-distriktet och om ni tycker att fågelboet (OS stadium) är mäktigt på bild så skulle ni se de live, vilken ingenjörskonst!

Vi hann även med ett besök på massage ställe och fick oss en ordentlig kinesisk massage, grymt skönt efter allt vandrande och undertiden som man fick massage så var någon ”läkare” där och igenom att tittade i ens handflatan för att kunna bedömma ens hälsotillstånd och kanske inte helt otippat var vi båda döende och skulle behöva köpa medicin för hundratals dollar för att överleva. Ja, det var en hård natt men inte så hård så de blev njet njet på den och vi drog fortare än fortast.

Överdos i djur

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 27, 2013januari 4, 2017Beijing, Beijing zoo, Kina, Panda, Peking, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Idag har vi varit på Beijing zoo och så klart deras akvarium eller vad man säger, det tog ungefär 6h att vandra igenom det hela och ja,vi fick se pandor!! Lätt ont i fötterna, törstig som en kamel och svettig som få så orkar jag inte skriva något mer än att det var grymt. Vi såg en massa balla tapirer, myrslokar, björnar, strutsar och emu´er och så klart pandor samt en hel massa andra djur. Vi lyckades även tajma in så vi fick se en delfin/sjölejon/vitval show, ioförsig så är det lite som så att om du sett en delfinshow så har du sätt alla men sjölejon är alltid roliga och vitval var nytt för mig och det kändes riktigt bisarrt när de drog igång musiken för showen och det var en låt på tyska, om tyskland…men kineserna gick igång på de och jag och Anton satt mest och skratta åt det hela.

tjuvstart på äta konstiga saker dagen

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 28, 2013januari 4, 2017Beijing, Kina, Peking, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Igår tjuvstartade vi på vår ”äta-konstiga-saker-dagen”, var inte riktigt planerat men vi mötte upp våra italienska vänner igen tillsammans med ett par sweitzare, en ryska och en tysk och eftersom de var sugna på att prova kinesiska delikatesser så kunde vi inte låta bli att ta ett par smakprov och det kan jag säga är att grillad bläckfisk är grymt gott, skorpion smakar lite som bacon och skalbaggarna smakade mest lustigt. Hade inte kameran med mig så inga bilder men de kommer från vår riktiga äta-konstiga-saker-dag.

Efter dessa underbara förrätter gick vi ut på en riktig resturang och beställde bokstavligt talat in mat för ett helt kompani, tex Peking anka vilket var sjukt gott men ett par steg över min nivå för att kunna hantera med pinnarna. Vi kom ganska sent in på resturangen och lagom till att vi hade lagt beställningen på mat så säger vår servitris att de stänger nu så de vill att vi ska betala, självklart ska vi få vår mat och vi kan sitta kvar och käka hur länge vi vill men de kommer stänga köket och all personal går hem. Kändes rätt udda minst sagt men de visar lite hur trevliga och service minded dom är här, ett par timmar senare går vi hemåt och då är hela resturangen förutom vårt ”VIP-rum” nedsläckt och all personal utom en stackare hade gått hem för att sova, han såg rätt tacksam ut när vi valde att gå 🙂

Idag skulle vi gått på guidad tur i den förbjudna staden och sommarpalatset men pga riktigt uruselt väder (regn, dimma och smog) så ringde vår guide i morse och avrekommendare oss från det, istället föreslog han att vi skulle ta de imorgon när det förhoppningsvis är bättre väder vilket vi tyckte lät som en bra ide och vi vandrade iväg och köpte nya tågbiljetter mot ShangHai vilket helt klart var en utmaning. Personalen pratade enbart kinesiska, alla skyltar, tidtabeller och information var på kinesiska och vi kände oss rejält vilsa men ibland har man hjärnan med sig och jag kom på iden att leta upp ett wifi, köra google translate på det jag ville göra och sen visa upp resultatet för tjejen i kassan och baddabing, vi fick våra biljetter för kinesiska tåg. En nätt liten sträcka på 1300km som kommer avverkas på ungefär 5h, dvs inget transibiriskt tuff tuff tåg här utan nu blir de kinesiskt snabbtåg.

FAQ

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 29, 2013januari 4, 2017FAQ, Kina, Mongoliet, Ryssland, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Får rätt många liknande frågor av helt olika personer så jag tänkte ägna ett litet inlägg åt att besvara de vanligaste så även du som inte vågar fråga får svar på dina frågor innan det är dags för mig att sova och sen åka till Shanghai (vem vet när vi får nät igen). Frågorna är anordna efter ordning som jag kommer på vilka de vanligaste är så ingen speciell ordning alltså

Var det happy ending på massagen?
Nej, med tanke på hur många förslag man får när man går längs gatan lär de inte vara några problem att få happy ending om du vill ha det men vi ville inte ha det och fick ingen fråga om de
Hur är toaletterna?
Ryssland använder samma standard som vi i Sverige och på transibiriska tåget var toaletterna enligt västerlänsk standard med undantaget att inget papper fanns (använd ditt egna) och att du spolar direkt ut på spåret, dvs toaletterna är stängda när tåget är på en station eller i tätbebyggt område. De var dock alltid rena och fräsha! På campet i Ulan Bator så var det en vanlig toastol som stod över ett stort hål de grävt, när det är dags att flytta campet så fyller man igen hålet och naturen påverkas bara positivt av lite extra gödning. Annars så har vi nog sett alla varianter här i asien (Mongoliet och Kina), från enbart ett hål i marken till vanliga toaletter som vi är vana vi.
Gick det duscha på tåget?
Tror inte det. Transibiriska har 3 klasser, 3 klass innebär att vagnen har en jävla massa sängar bara, det är hard core att åka denna klassen då du mer eller mindre sitter i knät på alla andra i vagnen. Andra klass som vi åkte är aningen bättre. Här är det 4-bädds kupér och när det är dags att slagga så är de bara stänga dörren om din kupé och förhoppningsvis så vill ditt sällskap sova också, ingen dusch dock!. Första klass kanske har dusch, jag vet inte men när vi kom till Irkutsk efter 5 dagar på ett tåg så var det rätt gött att hoppa in i duschen vill jag lova, alla på tåget är dock lika sunkiga så man kommer in i de livet.
Hur är maten?
Så långt ifrån den svenska kina maten du kan hitta och helt underbart gott, varje rätt är som en smakexplosion i munnen och det är billigt som tusan så normalt sett beställer man in en hel massa rätter och sen sitter man och småäter av allt. Ett tips är att lära dig käka med pinnar innan du åker hit annars kommer du få problem bara. Dock går varken den ryska kålfrukosten eller den kinesiska ris-baserade frukosten hem hos mig.
Fungerar engelska?
Mjae, i fåtal fall går det faktiskt att föra fungerande samtal på engelska och även om många skyltar och instruktioner är på engelska så är de ofta stavfel och missförstånd så jag vet inte hur jag ska svara. I Ryssland var de riktigt svårt att navigera sig fram utan att kunna ryska men i Mongoliet och Kina är folk lite mer öppna och teckenspråk och en blandning av engelska så löser sig allt.
Rekommenderar du resan?
Fuck yea, men förvänta dig inte en all inclusive resa där du inte behöver tänka eller hålla koll på saker å ting. Är du beredd att leva som en slusk, vara förvirrad, utlämnad och öppen för nya kulturer och människor så kommer du få en oslagbar resa.

turist deluxe

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 29, 2013januari 4, 2017Beijing, Förbjudna staden, Himmelens tempel, Kina, Peking, Sommarpalatset, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Idag var ännu en idag är vi så mycket turister vi bara kan bli dag med kameran i konstant skjut-ställning som värsta japanen, målet var att besöka Förbjudna staden, Himmelens tempel och avsluta med sommarpalatset (som inte direkt är ett palats). Egentligen skulle vi gjort denna trippen igår men pga dåligt väder så sköt vi upp det en dag och det var helt klart rätt beslut, blå himmel och när vi gick ut till vår taxi klockan 07.00 så var det 25 grader tillsammans med en lätt bris som gjorde det hela riktigt behagligt.

Förbjudna staden:
Ett nätt litet område på nästan 1x1km stort där kejsarna bodde tidigare (byggdes på 1400-talet), ett måste att besöka om man är i närheten av Beijing och vi som var lata och beställt engelsktalande guide blev lätt fundersamma när de enbart pratade kinesiska men efter en 10minuter ungefär så kom vår guide och plötsligt så gick jag och Anton själva med en guide som kunde prata engelska och faktiskt beskriv och berättade massor om varje byggnad, statyer, målningar och liknande. Riktigt intressant och när han berättade om deras kylhus så de hade is under hela sommaren, hur husen var isolerade så de vart varmt och skönt under kalla vinternätter och deras brandförsvar så förstår man vilka jäkla neandertalare vi var på den tiden i jämförelse.

Himmelens tempel:
Direkt efter så var det vidare till himmelens tempel och för en gångs skulle såg vi folk som faktiskt var turister precis som vi, stora grupper både italienare och fransmän utmärkte sig med flaggor och hur lustigt de än låter så kändes de nästan konstigt att se någon som inte var asiat. Iallafall, himmelens tempel består av typ en gigantisk park där lokal befolkning gärna avkopplar med att spela hackysack, någon form av strandtennis eller bara umgås och parken var helt klart riktigt mysig så jag förstår dom. Själva templet är annars gigantiskt och användes för att be/offra till gudarna för att få bra skördar och liknande och nu kommer det roliga, kineser är inte direkt världsbäst på engelska och det gäller allt från den lokala kinesen du träffar på stan till skyltarna på museum och jag och Anton vet fortfarande inte om de offrade människor här eller om det helt enkelt bara var ett av alla felstavningar som existerar överallt. Förmodar att de fnissar gott åt alla västerlänningar som springer runt med ”nudlar 2.90” tatueringar eller lustiga tröjor för vi garvar så gott som varje dag åt något t-shirt tryck eller skylt

Sommarpalatset:
Sista stoppet, ja vi hann besöka en pärl-fabrik där de försökte kränga på oss en massa pärlhalsband och shit innan men som vi kanske något otrevliga sa ”njet njet” till är sommarpalatset, ett riktigt galet och makalöst vackert bygge som en av kejsarna gjorde för sin mor. Dvs han började med att bygga en sjö, sen ett lite mindre palats och en hel makalös massa grejer runt omkring. Området är totalt sett större än förbjudna staden men då är så klart den största ytan sjö och pga att det blåste halv storm så blev de ingen båttur för våran del. Istället vandrade vi längs sjökanten, tittade och bara njöt av hur vackert allt var.

Framme i Shanghai!

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 30, 2013januari 4, 2017Kina, Shanghai, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 2 kommentarer

Kineserna är duktiga på mycket och speciellt på att bygga järnväg! Sverige har mycket att lära och i utbyte så skulle vi kunna lära dom att göra ett par saker som vi har upptäckt att kineser är riktigt värdelösa på. Faktum är dock att vi inte hittat så mycket dom är kassa på men deras korv smakar ve och fasa, deras toapapper trasar sönder sig bara du tittar på de, deras parkeringskultur gör att vilda västern är en romantisk komedi i jämförelse och deras öl är blaskig och svag men jag kan acceptera dessa svagheter mot resten som verkligen är ”the shit”.

Tog en taxi ner till järnvägsstationen och utan alltför stora besvär hittade vi vart vi skulle men här funkar de inte som i sverige att man ska leta upp vilken perrong man ska till, istället var de ungefär som för flyg att man checkar in sig och när det är dags att boarda så står tåget redo på perrongen och det bara är att hoppa på, självklart med ungefär lika mycket personal som kunder så du kan omöjligt hamna fel. Tåget i sin tur hade riktigt gott om benutrymme, TV, wifi, resturangvagn samt försäljning av mindre saker som vatten, läsk och godis vid platserna och trots att vi susade fram i 300km/h så hörde man inte ett ljud från tåget och kände inte av en skakning eller någonting, helt seriöst så kändes det mer som att flyga väldigt lågt än att åka tåg då man hela tiden kunde se Kina flyga förbi utanför fönstret och faktum är att 130mil avverkades på 5h och då hann vi ändå med att stanna vid 9 stationer.

Av Shanghai har vi inte upptäckt så mycket ännu, vi checkade in på hotellet och gick sedan ut för att käka. Lat som jag var så lät jag Anton beställa maten och det bör jag nog inte göra om igen. Grymt gott som allting annat men han beställde in grisfötter med chili, gurka med chili, nöttkött med chili….och jag som trodde att kineser inte åt så mycket starkt mat. Halvvägs in i vår måltid så kom servitrisen och gav oss extra servetter för det rann som floder av oss och sprutade eld ur våra munnar och trots att vi råkade beställa in varm öl av misstag så slank den ner utan några som helst problem.

Public Square -> Nanjing Road

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen augusti 31, 2013januari 4, 2017Kina, Nanjing road, Public square, Shanghai, The bund, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Första dagen i Shanghai spenderades kungligt, dvs startade med att vi gick till coffee shopen tvärs över gatan och började dagen med att äta en riktig frukost. Färskpressad apelinsjuice, ägg, bacon, skinka, pannkakor…så gott och så efterlängtat. När vi beställde blev de dock vissa frågetecken för servitrisen sa att något inte fanns, så långt förstod vi men vad är det som inte finns? Hon pekade på de kinesiska ordet i menyn och jag och Anton satt som frågetecken men till slut gick de fram att det är ok oavsett vad som saknas och när vi väl fick våra tallrikar visar det sig att det var kycklingen som var slut. Helt ok med tanke på att vi ätit kyckling för ett par år framöver så ingen nöd på oss.

Efter denna bastanta frukost gick vi ner i metron och tog oss till People Square, ett ”litet” torg trodde vi men det är snarare ett stort center bestående av 1 stor park, ett flertal varuhus modell stora, ett par museum och ja, you name it. Vi lallade mest runt omkring och njöt av atmosfären, insåg att Shanghai är väldigt mycket mer västerländskt än Beijing om än ändå inte västerländskt och vi tog även ett besök på Shanghai´s museum coh spanade in kaligrafi från ett par hundra år innan kristus, jade, kläder och stämplar och mynt. Riktigt kul att de för en gångs skull hade skyltar på engelska som förklarade vad allt var så vi förstod något.

Vi passade även på att gå längs Nanjing road vilket är typ Shanghais största shopping gata. Personligen höll jag på att få spel på alla tiggare, ”hjälpsamma personer som ville visa oss bästa affärerna” och allt folk men det var juh en upplevelse det också och om inte annat så kom vi ner till the bund och fick oss en helt sagolik utsikt över skylinen. Skyskrapor finns det gott om i den här stan och den ena är mer designad än den andre, vi bara måste ta oss upp i en.

Dagens middag fick jag bestämma och den var kanske inte helt lyckad, på något sätt lyckades vi hamna på ett väldigt lokalt kinesiskt ställe, maten vi beställde var god men fråga mig inte vad det var för något och så fort de kom in någon ny på resturangen så stannade å glodde på oss som de kommit fel. Väldigt många som glor på en och vi har till och med råkat ut för frågor om de får ta kort på oss men jag förmodar att det är så här de känns att vara exotiskt (skum känsla) men tillbaka till resturanger och min magkänsla säger gå till resturanger där de sitter mycket folk, du kanske inte vet vad för mat du får men den kommer vara god och du slipper bli sjuk och än så länge verkar teorin hålla.

The bund

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen september 1, 2013januari 4, 2017Kina, Oriental Pearl, Shanghai, The bund, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Både jag och Anton börjar bli riktigt förbannade på de kinesiska internetuppkopplingarna som levereras, ok att de kör mongo censur på skiten då det är trots allt dit vi verkar gå med även vårt samhälle med tanke på Englands porr filter och vårt svenska barnporrs filter som exempel men seriöst, om ni säger att ni har wifi se då till för helvete att skiten fungerar och inte att den kräver en inloggningssida som är byggd för internet explorer 3.0 och windows 95. Dessutom är landet hur hitech som helst men internet, nej de har vi inte snabbare än 2400 bauds modem, SKITLAND!

Så, nu har jag fått spy ut de så jag kan berätta om vår dag, dagen spenderades i the bund district, tittandes på skyskrapor, båtar som tuffade ner längs floden och folk i allmänhet. Hittade en riktigt super nice resturang och med lite tur så fanns det ett bord ledigt för två men de letade som tokar i sina bokningslistor (tydligen populärt ställe) och jag måste säga att jag älskar Kinas variant på att dela in resturangerna så man sitter i sina egna rum liksom, hur nice som helst! Efter en lite större lunch än tänkt bestående av pilgrimmsmusslor, dumplings med krabba, kött i stora lass och kanske en öl eller två så ställde vi siktet på The Oriental Pearl, jag menar vi måste juh ta oss upp i någon skyskrapa och vad passar bättre än denna som ståtar med sina 438m och fin utsikt. För att ta oss dit gick vi på världens största turistfälla dock, maglev tåget under floden…ca 5 minuters åkfärd och helt seriöst så tror jag man måste proppa sig full med LSD för att uppskatta färden, maken till psykadeliska ljus och ljud i alla former under hela resan har jag aldrig upplevt tidigare och jag var alldeles för nykter för att uppskatta de och billigt vart de inte men men. Väl uppe i tornet så fick valuta för pengarna och utsikten var minst sagt magnifik, oavsett åt vilket håll du tittade så såg man staden bara breda ut sig jag menar, är man på 300m höjd så ser man rätt långt men staden och alla skyskrapor bara breder ut sig tills horisonten kapar utsikten, galet är bara förnamnet. Sitter tyvärr på världens sämsta uppkoppling så ni får nöja er med endast ett fåtal bilder av alla jag knäppt 🙁

Yuyan district

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen september 3, 2013januari 4, 2017Kina, Shanghai, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen, yuyan district, yuyuan garden 0 kommentarer

Tanken var ännu en turistdag där vi skulle besöka Yuyang garden, en fin liten trädgård som anlades under Ming dynastin och sen gå vidare och köpa oss lite rena kläder. Någonting är juh riktigt fel här i samhället när det är billigare att köpa nya kläder än att tvätta de gamla men jag är inte den som är den.

Yu garden var helt bisarrt stort (2 ha enligt wikipedia) och består av en massa små gångar/stigar bland stora stenar, vattendrag och hus. Stenarna är en speciell sort som fraktats hit enbart för att bygga själva trädgården och mycket sten och vatten betydde rikedom i forna Kina så när den här trädgården anlades måste den varit hur lyxig som helst och helt ärligt så gör varken mina bilder eller min text det rättvist utan jag säger bara kom hit och besök, lunsa runt i makligt tempo eller slå er ner vid kanten av något av alla vattendrag och titta på guldfiskarna eller njut av vattenfallen. Trots att parken ligger mitt i Shanghai, omgiven av en gigantisk marknad där de säljer allt och lite till så stängs nästan alla ljud ute och det är riktigt avkopplande och skönt att ta sin tillflykt hit för en stund.

På den stora marknaden runt om Yu garden så hittade vi verkligen allt, synd bara att ca 98% av allt som säljs är skräp men det är kul att gå runt och glo på vad som säljs, dessutom var typ alla hus byggda i klassisk kina stil vilket gjorde de hela ännu trevligare och lyckan blev total (och jag blev 7 år igen) när vi klev in i en leksaksaffär, jag är så avundsjuk på de som får växa upp idag med sådana här affärer för den här var verkligen proppfylld med vettiga leksaker och jag hade nog bränt hela reskassan här om de inte var för den där lilla biten att man ska få hem sakerna också.

Kvällen spenderades sedan med att testa Shanghai´s uteliv, träffade två britter vilka vi gjorde stan med och lyckan blev total när vi upptäckte att de sålda pizza på en av barerna, inte den bästa pizzan jag ätit men så ruskigt gott att få sätta tänderna i en flottig pepperoni pizza med extra allt när man levt på den kinesiska maten ett tag nu (en vecka? två veckor?) Iallafall så levererar shanghais uteliv helt enligt förväntningarna och de är inte låga med tanke på att det bor ca 20 mille i den här staden och kvällen slutade med att jag kom hem med en skjorta för mycket, verkar vara kännetecknet för denna resan att swappa kläder med folk men igår behöll jag min egna tröja och fick med en ny hem. Anton i sin tur var bara millimeter ifrån att förlora sitt kort när han i en tanklös sekund stoppade in det i en ASM och inte en ATM, som tur var så lyckades en klåfingrig kines dra ut kortet ur maskinen och även om kortet ser lite misshandlat ut så funkar det fortfarande, pjuh!

Tankar om resesällskap

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen september 3, 2013januari 4, 2017Resesällskap, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Idag har vi för att vara ärliga inte varit så värst jätteaktiva, de sliter helt enkelt att vara på resande fot eller så är de vårat test av nattlivet som sliter men oavsett så skippar jag att beskriva vad vi gjort (typ sovit, ätit frukost, sovit, ätit middag, sovit….) och tänkte ta upp ämnet resesällskap istället.

Personligen blir jag sjukt imponerad av de som vi mött och så klart alla andra som genomför denna resan själva. Jag menar, engelskan fungerar verkligen inte här och du får helt enkelt förlita dig på god vilja och teckenspråk för att göra dig förstådd. I sådan lägen är de alltid skönt att ha en kompis som man kan prata med, rådfråga eller bara skratta tillsammans med åt situationen. Samtidigt så om du reser själv så blir det lite mer av de tvingande hållet att söka kontakt med andra människor, något som kan vara bra för oss reserverade svenskar helt klart.

Motsatsen är om man reser i en grupp, då blir det oftast väldigt enkelt och förspänt. I alla fall min erfarenhet är att ofta en eller två personer tar på sig rollen som ”reseledare” och resten av gruppen egentligen bara flyter med. Den stora nackdelen här är så klart att att man ska försöka förena massor av olika viljor vilket kan vara svårt, dessutom så är man en grupp så umgås man i gruppen och det blir inte alls att man träffar folk på samma sätt och en resa som denna handlar till i alla fall till 50% av att träffa andra människor och kulturer.

Det här är så klart generellt tänkt och jag har sett bevis på motsatsen i båda fallen, introverta ensam backpackers som har noll social kompetens och större grupper som är väldigt sociala men min hållning står ändå fast att åka två personer på en sådan här resa är perfekt, du har någon att prata med på ditt hemspråk, som är van vid din kultur och hur du fungerar samtidigt som man blir lite tvingad att gå ut och träffa nytt folk men med de sagt betyder det inte att jag och Anton är optimala resekamrater.

Vi har rest förut, vi känner varandra bra och vi har väldigt lika syner på vad resan ska ge vilket borgar för en bra resa men vårt problem är att vi eggar varandra och det finns inget som heter nej, no, njet eller 不. Istället så pushar vi varandra konstant och tack vare detta har vi träffat massor av roligt folk, hamnat i situationer som vi aldrig hamnat i annars och iallafall än så länge så har vi alltid kunnat garva åt det dagen efter och ställt oss frågan ”hur fan gick de här till?”. Vissa situationer kanske vi inte gör om eller vissa beslut har inte alltid varit så kloka så vid närmare eftertanke kanske vi borde varit tre, en som håller oss tillbaka lite när saker och ting går överstyr.

Oavsett om vi är på väg mot kinesiskt straffarbete, vår undergång (samma sak?) eller bara har semestern av vårt liv så har vi de galet bra och våra leenden är lika långvariga som stora.

Happy valley

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen september 4, 2013januari 4, 2017Happy Valley, Kina, Maya beach water park, Shanghai, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen

Inspirerade utav leksaksaffären så valde jag och Anton att idag färdas i en tidsmaskin tillbaka till åldern då vi var 7 och det bästa som fanns var att gå på nöjesfält/lekland eller vad det nu heter. Dvs vi hoppade på tunnelbanan och ungefär en timme senare var vi framme vid Happy Valley, något som skulle kunna liknas vid Liseberg, Gröna lund eller Skaras sommarland och eftersom vi är i Shanghai och allting är stort här så är jämförelsen så klart mot de tillsammans i ett.

Vi började i alla fall i vattenavdelningen och arbetade av vattenrutchebana eller vattenrutchebana och se där, plötsligt så springer vi ihop med engelsmännen som vi träffade för någon dag sen och plötsligt så har vi 5st istället för bara två. Kanske låter lustigt att vi bara springer på någon sådär i en stad med 20 miljoner invånare men för att vara helt ärlig så visste vi att de skulle hit någon dag och man lägger märke till folk som inte är asiater här. Överlag var banorna ganska enkla och inte särskilt adrenalin givande men det var riktigt skönt att bada och solen stekte (vilket syns på bland annat mitt huvud) och för att vara helt rättvis så var ett par av åken riktigt bra, bland annat en där man satt i en badring för fyra personer och tog fart nerför en rejäl brant och sedan upp för en nästan vertikal vägg på andra sidan. Så klart var denna gjord för små nätta asiater och när fyra blekfeta européer tog fart så var vi nära att studsa ut, bra kick på den vill jag lova och det enda jag saknar är att jag missade den konstgjorda vågen för att surfa. Fick reda på att den fanns först efter att vi vandrat vidare in på själva karusell området.

Happy Valley som själva nöjesparken heter består av ett gigantiskt område som innehåller allt ett riktigt nöjesfält ska ha. Vi var dock enbart intresserade av en sak, berg och dalbanor! Sagt och gjort så ställde vi siktet på första bästa bergbana och helt seriöst, när de hade uppvärmning med oss innan vi fick stiga på började jag misstänka att detta kan nog vara bra och jag hade inte fel. Upptäckte senare att det gjorde på de flesta banorna eller i alla fall de som lite hårigare än andra och innan dagen var slut så mer eller mindre sprutade det adrenalin ur öronen på oss. Vi åkte tajta banor som inte gick så fort men där svängarna var helt sjukt skarpa, vi åkte snabba banor där du fick uppleva viktlöshet på ett flertal ställen och vi åkte banor med helt sjukt stora drop, rakt ner från en höjd som gav dig helt underbar utsikt över Shanghai och så klart klassiska trä-banor.
Dagen avslutades med ett ”flumrider” åk och när vi stog i kön sålde de regnponchos men som gårdagens inlägg handlade som så hetsar jag och Anton oss själva och kommentaren var typ ”The vikings didnt use any rain poncho´s”, vi borde förstått att det var dumt när alla andra köpte och började klä på sig sina regnkläder men vi är ihärdiga och efter ett massivt drop rakt ner i vattnet så skapade vi den största vattenkaskad jag någonsin sett rakt upp i luften, utan att överdriva minst 10-15 meter upp och vi hann lagom tänka att det här var juh inte så farligt innan vi insåg att det som kommer upp, det kommer komma ner…

Som dränkta katter tog vi tunnelbanan tillbaka mot centrum och avslutade kvällen droppandes våta på en bar med en rejäl hamburgartallrik och en riktigt iskall öl. Vi må vara modiga och ha vikingablod men det behöver inte betyda att vi göra smarta val.

Internet är sämst här så här kommer ett par bilder bara, uppdaterar imorgonbitti om det fungerar bättre då.

fisk fisk, här vart de fisk

pajje 2013 Transmongoliska järnvägen september 5, 2013januari 4, 2017Kina, Shanghai, Shanghai Ocean Aquarium, Transmongoliska järnvägen, Transsibiriska järnvägen 0 kommentarer

Gråmulet och med regnet hängandes i luften så bestämde vi oss för att idag så blir det ännu en djur dag och lagom till att vi kom fram till Shanghai aquarium så började det regna. Shanghai Aquarium är ett av världens största om man ska tro på vad man kan läsa här och de har bland annat en av världens längsta undervattensgångar som mäter någonstans runt 120m där man helt är omgiven av vatten, korallrev och så klart fiskar och andra vattendjur.

Var helt okej skyltat på engelska så man kunde läsa på om de olika fiskarna även om det så klart är stavfel överallt, jag och Anton kom fram till att kinesisk engelska är ett helt eget språk även om det är nära besläktat med engelskan och ni språkpoliser som finns där ute, ni klagar på särskrivning men välkommen hit och se hur illa det kunde vara.

Slänger upp ett par av de hundratalet bilder jag plåtade, tyvärr så var ljuset riktigt dåligt där inne och blixt är varken bra för bilderna eller djuren så flertalet blev lite suddiga och oskarpa och precis som vanligt så rekommenderar jag starkt ett besök här istället för att glo på mina bilder eller text, iallafall om du har de minsta intresse av marint liv.