Chillin

På grund av en aningen sönderbränd kropp valde pajje idag att chilla medan pasen gick ner till havet för att surfa. Förutom en snabbtur ner till köpcentret för att inhandla öl så hände inte mycket mer än ligga i hängmattan, lyssna på musik och chilla under tiden framför allt fötterna fick vila från sol, idag har faktiskt svullnaden gått ner så öl och hängmatta är ett vinnande koncept helt klart, nu ska de bara återfå normal färg eller brun istället för den röda färgen som de har nu som man annars enbart ser på kokta kräftor.

På kvällen drog vi iväg till Eat at Joe’s, sushi för hela slanten och jag överdriver inte om jag säger att det vart den bästa sushin i mitt liv, eftersom vi vart ett bra gäng som gick ut beställde vi en härlig blandning av allt och sedan satt vi bara och mumsade i oss, slå upp frosseri i en ordbok och ni hittar en bild på oss igår.

Idag började vi dagen med surf på playa Grande, gick uruselt så jag tänkte inte ens skriva om de men på vägen hem så vart de poliskontroll, den enda som hade körkort med sig vart pajje och han åkte i baksätet med Jacob och Sofia, vi vände och försökte varna pasen och Karle men vi hann inte och var är de nu? Det är de ingen som riktigt vet…

Update:

Pasen och Karle lyckade köra igenom kontrollen utan att bli stoppade så allt gick bra, pjew

Playa Avellano

Ännu en dag har förflutit med massor sol vind och vatten, började dagen med att packa vi bilen full och drog till Playa Avellana, endast en handfull surfare i vattnet, lång tom kustrema och lagom höga set rullade in med jämna mellanrum resulterade i en grym skön dag.  Idag var första dagen som vi drog med oss kameran till stranden också, med lite tur så kanske vi kan få upp några här så ni kan få se.

Vårt hostel kö på trådlöst internet som alla gäster får koppla upp sig med men ja, de funkar juh sådär med trådlöst. Min dator vägrar koppla upp sig alls och för övriga personer fungerar det ibland, lägg dessutom till den fruktansvärda snabbheten i kablarna här så förstår ni säkert hur frusterande de är att posta bilder, oavsett så kommer de upp bilder så fort jag kommit hem till Sverige

wtf? bbq!

För ovanligheten skull så spenderade vi dagen på stranden. Efter en diskussion om vi skulle simma eller betalar 7kr för färjan över “krokodil-land” så valde vi färjan, lyckades även få vår båt taxi att köra på krokodiljakt men nej, inga krokodiler vart hemma så vi fick inte se dem idag heller, kanske var tur att vi inte valde att simma?

Efter en heldag på stranden/i havet så finns de bara en sak att göra, att bygga en fet glödbedd och ordna grillafton. Markus fixade grillen medan pajje, pasen och Ana drog och handlade mat och mat blev de. Ca 1.5Kg kyckling, lika mycket sallad och två feta baguetter senare vart vi både mätta och belåtna. Med lite dealande så lyckades vi få Ana att fixa maten mot att vi betalade och grillade, sämre deal kan man göra för så ansträngande är de inte att titta på en grill och dricka öl 😀

Väl fulla och belåtna valde vi att gå vidare ut mot Tamarindos nöjesliv och ja, ja ska aldrig mer klaga på att vara bakfull i Sverige för i 35 graders värme så känns allting mycket värre jag lovar.

Sailiing away

Efter en hel massa dagars surf valde vi idag att göra något helt annorlunda, nämligen dra ut och segla. Ja, helt ärligt så seglade inte vi men vi låg på segelbåten och gottade oss i solen med en kall öl under tiden besättningen seglade och servade oss med nya drinkar och öl. Efter nån timme så stannade vi till i en vik och började snorkla, riktigt kul att jaga och skrämma blåsfiskar, kela med bläckfiskar och att bara plaska runt i vattnet. Efter en lättare lunch så blev det segla tillbaka mot playa Flamingo medan alkoholen flödade i solnedgången.

Tillbaka på vårt hostel så kom vi lagom till att Thy hade gjort klart middagen så de var bara att sätta igång och käka direkt. Ris och bönor i en salig blandning vilket vart grymt gott, men ris och bönor är nog en av anledningarna till att jag inte skulle kunna bo här nere, så jävla gott är de inte att man behöver ha det till allt, dvs frukost-lunch-middag.

Ett par bilder från seglingen:

Road to hell?

Idag lämnade vi så Tamarindo, ca en vecka efter planerat men äh, man ska inte alltid hålla planerna så hårt och eftersom vi hamnade på ett sjukt grymt hostel med massa trevliga människor tillsammans med bra surf och fullt ös hela tiden så blev det som de blev.  Just nu sitter vi fast i en riktigt liten håla som heter  Nosara, kom fram alldeles för sent för att surfa idag men vi vart nere på beachen och den såg riktigt mysig ut med långa stora breaks, tyvärr så verkar byn vara riktigt sunkig och allting är riktigt nergånget och första intrycket är ungefär hej kom och hjälp mig men vägen att köra hit var riktigt kul.

costarica

För att  försöka beskriva vägnätet här nere så tänk typ sveriges sämsta skogsväg, lägg på lite grus, stora stenar, betongblock eller tegelstenar från ett närliggande hus så börjar det likna något, de positiva är dock att vägarna är förvånansvärt breda, de går lätt att möta en lastbil eller buss men maken till tvättbräde vägarna har jag aldrig varit med om. Sedan vore det juh synd om vägen skulle vara rak, alla vet juh att det är roligare om det går både uppåt och nedåt, vänster och höger och gärna allting samtidigt och för att just sätta sin egna lilla prägel på det hela så drar de vägarna igenom floder (broar är överskattade, de kräver juh underhåll) och ibland på stranden. På den smärre sträckan av kanske 5-10 mil (som för övrigt tog 3h att köra) så tror jag vi körde bokstavligt talat igenom 7 floder. Vi lyckades även köra fast en gång med vår 4wd jeep men vi kom loss relativt enkelt och vid en smärre felkörning så blev de brant uppåt. I Sverige tror jag inte ens att de skulle försöka dra en väg uppför den backen men här gick den så de var bara stampa gasen i botten och försöka hålla bilen på vägen, måttligt kul när vi kom till toppen och upptäckte att vi kört fel så vi var tvungna att köra nerför samma brand, tur inte mamma vart med för hon hade skrikit så de hade hörts hela vägen hem.

Smakprov på bilder från dagens biltur:

Santa Teresa

Vi fortsatte vår trip vidare söderut och om vi tyckte vägen till Nosara var i dåligt skick så var de ingenting mot kustvägen mellan Nosara och Santa Teresa, höll man bara tungan rätt i mun, full gas igenom floderna, kopplade in 4wd igenom leran och njöt av de få meter asfaltsväg som vi faktiskt hittade så lyckades man överleva. Innan vi körde från Nosara så käkade vi dock frulle på rancho kongo och vi fick en näsbjörn som gäst, det vart fett ballt och för alla som inte vet hur en näsbjörn ser ut så är de sjukt fula och ser ut som en blandning mellan myrslok, apa och björn typ.

Santa Teresa är ett intressant ställe, hela byn är liksom uppbyggd längs en enda gata och den är lång, sjukt lång. Bara stranden som räknas som santa teresa är ca 7km lång och byn är längre än så, här bor framför allt en massa övervintrade hippies men även en å annan lycksökare, tillsammans med en masssa surfare. Vågorna vart grymma när vi kom fram men de har blivit mindre och enligt våg-prognosen så kommer de blir mindre och mindre. Pajje har dock gett upp surfingen just nu och ligger enbart och glassar på stranden alternativt i poolen och tar det väldigt lugnt med en cuba libre i ena handen och en cigg i andra, helt enkelt la pura vida. Ute i ingensans så stötte  vi på en liftare, en snabb överläggning senare så satt liftaren i vår bil mot att han guidade vart vi skulle köra. Det är inte lätt att hitta i Costa Rica och det var mer än en gång som vi trodde att vi kört rätt för att hamna rätt ut i regnskogen, Franlin (vår liftare) fixade dock biffen och vi vart framme på nolltid.

Snart dags att åka hem

Så har vi kommit till sista kvällen i Santa Teresa och färden tillbaka mot San Jose och sedan vidare mot Sverige närmar sig med stormsteg. Santa Teresa är helt klart ett annorlunda men grymt skönt ställe hänga på, fyllt med hippies, surfare och annat suspekt folk som är roliga att umgås med 😀 Planen inför imorgon är att köra en surf session på morgonen för att sedan sätta sig i bilen och köra ner till Montezuma för att där spana in lite vattenfall och förhoppningsvis hoppa nerför dessa. Där efter så blir de in i bilen igen och antingen köra en bra bit för att komma till San Jose eller om vi tar färjan över sundet. Med tanke på hur vägnätet ser ut här nere så borde färjan vara ett givet val men vi har fått lite inside information om att färjan går lite som den vill och de brukar vara duktigt långa köer till den så vi får se imorgon. Även om det är slitsamt att köra bil så är det grymt kul eftersom man ser så mycket av landet när man kör och med tanke på vägnätet så går det juh inte direkt fort så man hinner verkligen se allt.

Igår var vi och handlade rom och cola för att göra oss ett par cuba libres på kvällen, aningen paff blev man när de hade dörrvakt till spritbutiken och han gick runt med en hagelbrakare i handen, han var dock trevlig och öppnade dörren åt oss men om  det var pga att han var snäll eller för vi bara var väldigt bra kunder, de låter jag vara osagt. Kvällen spenderades sedan med att dricka cuba libres och lyssna på djungel-ljuden, vrålaporna skriker sjukt högt och så som syrsorna eller vad de är låter kan man tro att de är flera meter stora. Framåt natten så sätter alla hundar igång och skälla och inte långt efter drar aporna igång, jag kan ge mig fan på att de skriker/skäller mot varandra

Montezuma och San Jose

Drog iväg relativt tidigt från Santa Teresa för att göra ett depåstopp i Montezuma, en liten pitoresk håla nere på sydspetsen av Nicoua halvön. Kanske är den mest känd för att flertalet kändisar skaffat sig en perfekt tillflyktsort här där man har allt från stilla havet till djungel och grymma vattenfall. I vårat fall var det vattenfallet som lockade och för första gången på 3 veckor så lyckades vi faktiskt köra hela vägen utan att köra fel en enda gång, ja förutom då att vi missade vattenfallen först så vi fick vända tillbaka.

Montezuma falls är nog det mest kända och eftersom vi bara skulle stanna någon timme så satsade vi på att hitta dessa, de blir dessa eftersom det i själva verket är tre vattenfall, 3′dje och andra fallet kan man hoppa nerför om man är lite våghalsig medan der första är alldeles för stort f ör att ens försöka överväga att hoppa för. Fallhöjden på tredje fallet är ca 5m, på andra fallet 12m och de första och största är stort, ni får helt enkelt tro mig. Självklart var vi tvungna att hoppa lite och förutom kicken från det så kunde man även simma fram så man låg precis på kanten till de största fallet. Där snackar vi enastående utsikt vill jag lova.

När väl fallen var avklarade så var det bara att hoppa in i bilen och rusha mot färjeläget, istället för att köra runt hela bukten valde vi att ta bilfärjan över för att på så sätt komma snabbare till San Jose, vi lyckades men fan vet om inte Costa ricaner är än gladade i karaoke än japaner, det var ett jävla skrålande, Väl framme i  San Jose så upptäckte vi att hotellet vi bokat rum på inte var öppet, dumt men istället hamnade vi på  Holiday  Inn  vilket blev ganska mycket dyrare men sjukt mycket högre standard  än vad vi hade tänkt.

Nu blir det sängen, flyget går om 7h och då bär det av till Sverige igen