p a j j e . e u

Dagarna börjar flyta ihop och jag har seriösa problem med att säga vad som hände idag eller igår, vad klockan eller vilket datum är. På tåget lever vi i vår egna värld, ett eget twilight zone helt bortkopplade från omrvärlden under tiden sibiriens ödemarker susar förbi fönstret. Vi är nu ett lite större gäng som sitter ihop och snackar eller käkar. Självklart så är vi kända som ”the swedes”, ”the irish” och ”the italians” men summan blir att du har alltid någon att prata med och man blir aldrig uttråkad och vi har betat av både seriösa ämnen som tex IRA, Berlusconi och så klart våra erfarenheter av ryssar samtidigt som vi pratat om mindre seriösa saker.

På kvällarna har det av någon anledning blivit rätt mycket fest och igårkväll blev det riktigt kalas, ett stort gäng ryssar gick hårt ut och vi var inte mycket sämre och efter ett tag fick vi även tågpersonalen att dricka vodka med oss, en av ryssarna lånade ett förkläde av personalen och sprang runt och lekte servitris och ja, de vart riktigt livat tills polisen dök upp och föreslog att vi skulle ta och gå och lägga oss och tur var nog det för annars hade vi aldrig vaknat i tid för att hoppa av i Irkutsk där vi är nu.

Lite småstrul med att checka in på hotellet då de inte hittade vår bokning först och allting blir mycket jobbigare när man inte pratar språket men de löste sig och just nu ligger vi och försöker återhämta oss lite. På något sätt känns de som kroppen har ställt in sig på att de ska gunga och nu när vi har fast mark under fötterna så känns det som allting gungar, känner mig nästan sjösjuk när jag sitter eller ligger och ibland när man är ute och går så tappar man balansen helt, udda känsla helt klart och inte så värst angenäm.

Idag har det inte hänt särskilt mycket på våran front pga ett par olika anledningar:
1. Vi är typ jet-laggade deluxe om man nu kan vara jetlaggad av ett tåg som toppar 60km/h.
2. Vi har fått något ryskt supervirus som spöar skiten ur både fågelinfluensa, svininfluensan och AIDs, tillsammans! Resultatet är att halsen håller på att växa igen och att man spottar slem som fräter hål på asfalten men man får iallafall en jättesexig whiskeyröst
3. Vi känner att vi har ett litet om än bara litet behov av att ta de lugnt och även om man kan tro att det omöjligt att bli trött på vodka och fest så kan de hända och vi har juh en stor del av resan kvar.

Iallafall så har vi hunnit med en liten sväng på stan och jag börjar känna mig lite tveksam om vi kanske gjort ett misstag och spenderar lite väl lång tid här, på en eftermiddag så vandrade vi mer eller mindre igenom centrum och för att vara en stad på ca 600k invånare känns de förvåningsvärt litet. Vi har juh garanterat missat massor med guldkorn och i värsta fall får vi göra som alla andra turister och dra iväg till Lake Baikal eller om inte vi får bukt med vårt supervirus besöka ett apotek och vem vet hur de kan sluta

Har haft en riktigt hemsk natt i Irkutsk och även om jag inte trodde att sängarna kunde bli sämre än britsarna på tåget så längtar jag tillbaka till tåget och som om inte helt värdelösa sängar skulle vara nog så har vi haft ”gäng”-krig mellan rivaliserande hundar utanför hela natten lång men till slut lyckades man somna och kunde vakna upp för att må lite lite bättre.

Anton mådde dock sämre än igår så vi valde att knata ner till närmsta apotek. Att köpa droger utan att kunna prata språket är helt klart en intressant upplevelse och självklart så står all text på förpackningarna med det kyrilliska alfabetet så fråga inte vad vi köpt men de funkar fin fint tillsammans med lite klassiska huvudvärkstabletter och så länge pillrena verkar mår vi riktigt bra, sen är de bara att mata in en ny kur med färgglada piller.

Tog en lugn dag nere vid floden idag och där fick vi vår första kamelkontakt, samt en ren och en sjuhelsikes massa hästar. Vet inte om de var något speciellt eller om de alltid är så här under sommarhalvåret men det var en massa aktiviter, kändes ungefär som vilken svensk stadsfest som helst minus alla fyllon och banjospelande lantisar. Det var även drifting tävling ute på en av öarna i floden som våra ryska vänner från tåget ställde upp i men vi varken orkade eller kände för att gå och kolla på biltävling, istället satt vi vid strandkanten och kollade på folk och fä och helt enkelt bara njöd utav livet.