Idag var dagen som vi var hembjudna till hotell portiern men vi började dagen med lite åkning. Vi fick till ett par riktigt flowiga åk ner mot bergsbyn Barbarashi och efter dessa så bar det iväg över den kashmiriska landsbygden. Vi åkte förbi risfält, igenom byar, djupt ner i dalar och över höga toppar. Vi passerade militärer, poliser, skolor, militärer, moskeer, bäckar som växer sig tiotalt gånger större under vårfloden och ännu mer militärer. När vi kom lite längre ned för berget började äppelodlingarna komma fram och det var helt klart mäktigt att se hur de sträckte sig uppför bergssidorna. Vi satt helt förstummade av all den här skönheten, all mångsidighet inom så kort geografiskt område och jag kan inte föreställa mig ens hur vackert det måste vara här när det är vår eller sommar när allt står i grönska och blommorna blommar.
Vi såg dock även ett par mindre roliga saker, under 2005 var det en stor jordbävning i området som vi fortfarande såg spår av, halvraserade byar, vägar som är halvt försvunna och bergssidor som helt rasat samman. Även om det var 4 år sedan jordbävningen var så har de massor kvar att göra och det tar tid, vi såg ett antal grävmaskiner som höll på att bygga dräneringskanaler mer eller mindre runt varje by.
Vår värd var en av de som blev av med sitt hus i jordbävningen men han har byggt upp ett nytt. Huset består av tegelväggar med trädplank emot och den isolering som finns är mattor som ligger på golv och emot väggarna. I Sverige skulle detta knappats ha godkänts som garage men här lever hela familjer och trots det spartanska boendet så är glädjen desto större och man får helt klart en tankeställare om det meningslösa i vår västerländska prylhysteri. Efter en stor och lång fika (vem säger att det bara är svenskar som fikar?) så tog vi en runda på byn och vi hamnade inne i en moské. Hade en trevlig pratstund med deras Imam även om jag måste erkänna att jag blev lite kallsvettig när han frågade var vi kom ifrån med tanke på senaste tidens kravaller men det gick bra.
När skymningen började komma så satte vi oss i bilen helt tagna av dagens upplevelser, ju högre uppför berget vi kom desto större blev snöflingorna och ca 100m från hotellet så hjälpte inte ens snökedjor och fyrhjulsdrift, vi satt fast. Tur att det inte var långt att gå för att komma in i hotellvärmen.
”Welcome to Kashmire – Paradise on Earth”
– Kashmir´s slogan, jag instämmer