Campuhan ridge walk och Ubud Palace/Market

Är kvar i Ubud och började dagen med en kort men spektakulär vandring upp och längs med en ås. Utsikt över små risfält och helt underbar omgivning som jag inte lyckas fånga rättvist på bild var en helt fantastisk start på dagen. Vädret var lite mulet och under frukosten kom det en rejäl regnskur (ja, det är regnperiod i December) vilket faktiskt bara var skönt då pga det höga gräset och buskarna så fläktade de ingenting uppe på åsen. Framåt slutet på leden så kom solen fram och då stekte de på rejält, det såg ungefär ut som jag hade badat med t-shirten på.

Eftermiddagen spenderades istället i Ubud Palace och här borde man nog haft en guide för jag fattade absolut ingenting men visst, det var lite ruiner, några statyer och doften av rökelse låg tungt, det gör den dock över hela Ubud när jag tänker efter. Så istället för att vara kulturell så styrdes benen mot marknaden i staden. Inte helt lätt att hitta då den var temporärt flyttad pga renovering men den fanns och gata upp och gata ner med allt man kan tänka sig, från sjalar, tröjor till askkoppar, masker eller knivar och svärd. Självklart blandas allt med små resturanger och alla, resturanger, små butiker och taxi chaffisarna har inkastare som frågar om ens uppmärksamhet men kudos till dom, de tar ett nej utan tjat till skillnad mot hur det är i tex Egyptien.

Har även upptäckt att vi har delat rum, det är kalle kackerlacka som huserar i badrummet och Lennart the lizard som kryper runt på väggarna i rummet. De respekterar oss och håller sig på sin kant så jag har inget emot att dela rum men mitt anonyma resesällskap är inte alls lika övertygad. Det har inte sagts något rakt ut (ännu) men jag misstänker att jag förväntas vräka stackars Kalle och Lennart.

Mot Munduk men först lite dans

Avslutade kvällen i Ubud med ett återbesök i Ubud Palace för en dansuppvisning i traditionell balinesisk dans, Legong. Jag är minst sagt lika förvirrad nu som innan mitt första besök och förstod inte mycket av ”storyn” men jag är lika imponerad som rädd för dansarna, de hade helt klart en annorlunda stil med en helt makalös kroppskontrol som gjorde det nästan läskigt att se på när de vevade på armade, vickade på huvudet och spärrade upp ögonen. Försökte filma lite men tveksam om jag får fram samma känsla men oavsett, skulle ni komma förbi så kan jag starkt rekommendera ett besök.

Dagen idag har bestått av att åka bus, till Munduk. Resan gick genom små byar, över risfält och ner i djupa dalar och bestiga höga berg. Vägen påminde en hel del om dödens väg i Bolivia fast denna på Bali är asfalterad, har något som liknar två filer och oftast räcken vid vägkanten, kvar är dock slingrig, krokig och med hundratals meter djupa stup på sidan. Vår busschaufför rattade dock som en kung och vi kom fram både hela, rena och utan att bli åksjuka vilket faktiskt är en imponerande bedrift.
På plats upptäcktes dock det något ologiska att man kan åka buss till Munduk, inte härfrån. Man måste eventuellt vara balines för att förstå hur det går ihop men problemet löstes genom att över en kopp kaffe (som man fick sila mellan tänderna pga all sump) toksurfa och till slut hittade en guide med bil som man kunde hyra, rätt mycket dyrare än tänkt men ja, det är sådant som man får räkna med och nu när man vet att det går att komma härifrån, då kan man passa på att njuta av bergen, naturen och förhoppningvis makalösa vattenfall.