Vilse i pannkakan (belgrad)

Serbien är ett lustigt land, på väg från Belgrad så tänkte vi svänga förbi Titos mausoleum. Denna hyllade landsfader och älskade person (iallafall i Serbien) och då kan man tycka att de borde skylta ut denna helgedom rätt ordentligt, FEL. Vi lyckades hitta adressen på nätet och efter att ha tittat på både kartor och och satt GPS´en drog vi iväg från vårt fina hotell och i början gick det bra, Piccolon som hämtade vår bil från garaget gjorde ett utmärkt jobb och parkerade den så vi kom in på rätt gata direkt och vi får iväg med min telefon som GPS i högsta hugg. På vägen visste vi att vi skulle köra förbi röda stjärnans stadium och mycket riktigt så kom vi rakt på den men inte en enda skylt om parkering eller ingång till den, efter lite letade så kom vi in och Per fick till sin lycka ett par bilder inifrån stadion innan vi åkte vidare mot vad vi trodde mausoleet för Tito…

När GPS´en sa att vi var framme och vid en park var vi mitt i ett bostadsområde,  ok GPS´en har fått tuppjuck som den brukar få i storstäder tänkte jag och vi kollade runt lite och ja, bakom husen var en eventuell park men inte någon grav, vi körde iallafall vidare och letade men relativt snabbt gav vi upp då vi såg att vi var på rätt adress men inget mausoleum så nu drar vi mot Kosovo och då inträffa så klart nästa problem, var är vi? hur hittar vi till motorvägen? Än en gång litade vi på GPS´en och denna gången slutade det i ett halvbyggt villakvarter i en av alla Belgrads förorter och vägen tog tvärt slut trots att GPS´en visade en fin väg rakt fram. Som tur är träffade vi en trevlig serb som i utbyte mot lite skåne akvavit visade oss  vägen ut och sedan rullade resan på bra igen men hur kan inte ha några som helst skyltar till något? I Nis där vi skulle svänga av motorvägen så körde vi med både GPS och kartbok för att vara helt säkra på att hitta och GPS´en sa sväng in på väg 34, kartboken sväng in på väg 25 och vägskyltarna, de sa 14, det ska inte vara lätt! Vägnätet var dock relativt bra hela vägen och gränskontrollen mellan Serbien och Kosovo gick igenom utan några som helst problem och det är nästan att man blev lite besviken över hur enkelt och smidigt det var.

I Pristina som vi är i nu är känslan helt annorlunda mot övriga länder vi besökt, det byggs överallt och hela staden andas framtidstro på ett sätt som jag inte upplevt tidigare på balkan. Vårt hotell är mer eller mindre helt nybyggt och riktigt fint. Vi bor dock granne med KFOR basen och mitt i ambassadområdet så man kan väl säga att vi valde de lite finare delarna av staden men efter en snabb tur på staden så vågar jag påstå att känslan gäller hela staden och inte bara området jag bor i just nu.

 

Kosovo – Pristana

Dagen började med tidig hotellfrukost innan det var dags att bege sig mot inrikesministeriet för Kultur, Sport och Ungdom här i Pristina, Per hade fixat en intervju och jag hakade så klart på . Intressant och lärorikt men det märktes tydligt att det var en politiker vi pratade med då alla svar var väldigt genomtänkta för att inte kunna missförstås och han poängterade både en och två gånger allas rätt till lika värde oavsett ras, religon eller hudfärg och att Kosovo har förlåtit Serbien för de grymheter som skedde under kriget, lite graffiti på vägarna talar dock om något annat men överlag så tror jag att ha har rätt och Pristina andas utav en optimism och framåtanda som jag inte upplevt i något annat land under den här resan.

Med andra ord en klart bra start på dagen, att solen dessutom lyste ordentligt och vi fick vår första riktigt varma dag gjorde de inte sämre och dagen har spenderat mestadels på uteserveringar, Man ska ta seden dit man kommer sägs det så jag har druckit espresso och kedjerökt i kopiösa mängder. Jag läste någonstans att i Kosovo så kan man köpa vad som helst och det kan säkert stämma, ruskigt billigt är det eller vad sägs om 2 öl, 2 kaffe och en 1 flaska vatten för €2.50. Det är dock en sanslös konkurrens mellan caféerna/resturanger då det finns minst 2 i varje hus.

För övrigt är Pristina det första landet som jag besökt där jag när jag sitter på toa kan dingla med fötterna i luften, vad är kosovoalbanerna för jättar egentligen?!?!?

 

Nu bär det iväg för nästa intervju men denna gången ingen politiker och vi ska träffas på en bar, misstänker att detta blir lite mer avslappnat och utan officiell tolk

Farväl Kosovo, hej Makedonien

Gårdagens andra intervju slog nog alla rekord i udda tvist men som så mycket på annat på denna resan, vad kunde vi förväntat oss. Vi träffade Durim på den lokala hotellbaren och tog en öl, snackade om dåtid, nutid och framtid och fick helt klart en annan bild än den vår kära politiker hade målat upp. Efter att ha suttit och snackat en stund så kom frågan upp om vi skulle dra vidare och eftersom Pristina Skybar är stängd pga renovering så drog vi iväg till Germia park där vi hyrde mtb´s och cyklade upp till en resturang. Germia park är en hyfsat stor park som ligger som på en kulle och även om det inte är många meter från stan så hördes inte en bil och de var så lugnt och skönt. Att maten dessutom var helt suverän och att man fick nöjet att cykla nerför berget när vi skulle hem var inte helt fel heller, kan starkt rekommenderas om ni är i Pristina. Annars så kan man väl sammanfatta Kosovo med byggarbetsplats, det byggs och grävs överallt!

Idag satte sigge fart mot Makedonien, en nätt trip på bara 8 mil och förutom att det var ganska mycket lastbilstrafik (har tappat räkningen på antalet cementbilar vi hamnade bakom) så gick både resan och gränskontrollen utan problem. Framme i Skopje checkade vi in på hotellet och sen drog ut på stan och jag har rejäl öststatskänsla här. Må vara att nästan hela staden raserades i en jordbävning på 60-talet men centrumet är omgivet av rejäla betongblock till lägenhetskomplex i sann öststat-arktitektur och för att piffa upp det så har de placerat ut statyer, överallt! Det funkar sådär. Vi besökte även ”gamla stan” och den turkiska basaren vilket kändes som vilken turistfälla som helst men det är inte bara dåligt här. Det går mer eller mindre inte att göra av med pengar (galet billigt), kvinnorna är vackra och maten är ruskigt god…då kan jag stå ut ett par dagar med halvfärdiga miljonprogramshus i betong och malplacerade statyer som hänvisar till det ottomanska riket.

Inga bilder idag eftersom modemet redan är överbelastat 🙂