new dehli

New Dehli

pajje 2009 Gulmarg, Indien , , , , , 0 kommentarer

Tack och hej till Gulmarg och med en tår i ögat satte vi oss i taxin mot Srinigar, på vägen stannade även och plockade upp skräddarens son som vi bjöd på skjuts till stan. På klassiskt Kashmiri vis blev vi hembjudna till deras hus som låg längs vägen på te och tillhörande kakor. Misstänker att de hade det rätt gott ställt med tanke på att huset nästan höll svensk standard och i trädgården hade de närmare 200 äppelträd.

Resan till flyget gick bra och efter 5 säkerhetskontroller, 4 visiteringar och en upp-packning av väskan kunde vi äntligen gå ut på taxibanan och peka ut vilket som var vårt bagage innan vi kunde boarda planet. Även detta planet höll dock riktigt hög klass och var betydligt finare än de planet som vi flög ner till Indien med.  Redan ner gick bra och visa av vår tidigare erfarenhet höll vi hårt i vårt bagage och beställde en pre-paid taxi i New Dehli, mycket billigare men vi fick en taxi chafför som inte kunde engelska och inte hittade till Janpath där vi skulle möta upp vår indiska kontakt som ordnat allt vårt boende under resans gång.

Till slut kom vi iallafall rätt och vi fick nu hjälp att fixa boende för natten, vi kunde välja mellan billigt eller lite schysstare och valde så klart det lite schysstare. Detta visade sig vara ett fyrkantigt rum som var i samma storlek som sängen. Inga fönster utan de enda ljus som fanns kom från lampor och ventilationen bestod av en takfläkt. Rummet fyllde helt klart sitt syfte och med tanke på vad vi betalade så kan man inte begära mycket mer men tankarna kom direkt till hotellrummet som Dicaprio är på i början av filmen The Beach.

Efter att ha vandra runt lite i Janpath distriktet så hittade vi en Fridays. Fyra veckors diet av kyckling och ris gjorde oss till drägglande zombies när vi såg menyn; hamburgare, ribs, öl, sprit och när vi beställde en tallrik med bacon och 2 mojitos till förrätt så började planen för natten ta form, nu ska utelivet provas.

En tuk tuk senare så var vi på väg ut i New Dehlis nattliv och vi vet att vi passerade USA´s ambassad men exakt var vi hamnade är en bra fråga, självklart så hade inte vår tuk-tuk chafför växel när vi skulle betala men istället för att krabba så sa vi lite skämtsamt att det är lugnt, du får köra hem oss inatt. Sedan gick vi in på utestället som han rekommenderade och ja, det var så klart ett lokalt hak och även om vi måste varit i närheten av ambassadområdet så var vi de ända vita men vi var både välkomna och populära. Ett flertal timmar senare när vi letade efter en taxi eller tuk tuk för att ta oss hem så kommer  vår chaufför fram, de visar sig att han letat efter oss i flera timmar eftersom han lovat att köra hem oss, det är servicemind!

”I waited for you”
-Tuk tuk chaffis

Agra och Taj Mahal

pajje 2009 Gulmarg, Indien , , , , 0 kommentarer

Vaknar av att telefonen ringer, ”er chaufför är här”. Just de, vi hade bokat en tur till Taj Mahal för att se ett av världens underverk, synd bara att vi fortfarande är fulla ungefär. Det blev ett par ritkigt tunga mil innan bakfyllan gick över och vi kunde njuta av resan. Från New Dehli till Agra är det ca  20 mil och det är motorväg hela vägen men tro inte att det går snabbt för, vår resa tog ungefär 5 timmar och då körde vår chaufför på ordentligt.

För att inte slita på Taj Mahal i onödan så är biltrafik förbjuden i närheten, så från parkeringen upp kunde man välja mellan att gå, åka droska, rida kamel och överallt fanns de ormtjusare, gatuförsäljare och allt annat man föreställer sig ska finnas på en klassisk turistfälla, självklart tog vi tillfället i akt och tog kamelen upp.

Förutom rida kamel, skaka hand med en apa och få en orm runt halsen så tog vi även en guidad rundtur på Taj Mahal. Detta bygge som är stort, pråligt och verkligen är helt idiotiskt egentligen men har du massor med pengar, 10 år på dig och en sådär 20 000 slavar som är arbetslösa så kan man alltid bygga ett mausoleom som Taj Mahal.

I Agra besökte vi vi även juvelerare, marmorslipare, resturanger och marknader, en liten miss gjorde att när vi hade käkat upptäckte vi att vi inte hade några pengar löst men inga problem tänkte vi, jag går till en ATM och tar ut pengar under tiden Martin väntar på resturangen. Nackdelen var att de tydligen var långt till närmsta automat så det vi fick göra var att guiden fixade en mc och sen skjutsade han mig igenom stan, en helt klart intressant upplevelse som jag helst inte upplever igen.

Jag tror vi körde överallt utom där det är meningen att man ska köra, trottoarerna, fel sida motorvägen, slalom mellan bilar och akutväjande för kossor och getter som strövade fritt mitt inne i stan. Det var helt klart lite som ett tv-spel, men med lite högre insatser. När vi drog upp på fel sida på motorvägen så vänder han sig bakåt och berättar för mig att i Indien finns det trafikregler, men det är ingen som bryr sig, lugnande? Jag skulle inte tro de.

”In India, we dont care about traffic rules”
-Guiden som skjutsar mig på motorcykel

Hemresa

pajje 2009 Gulmarg, Indien , , , 0 kommentarer

Gick upp tidigt i ottan för att försöka ta oss mot flygplatsen för att åka hem men inte kom vår förbeställda taxi, aja inga problem utan vi beställde en ny och vilken bil som kom. Såg ut som någon riktigt gammal 70-tals mercedes målad i jamaica färger, så här i efterhand så har jag snokat rätt på att det tydligen är det största taxibolaget i New Dehli som kör dessa bilarna men det kändes inte helt stabilt att hoppa in, bälten saknades så klart och de var lite halvmeckigt att få in alla våra prylar som tex. Martins skidor men det gick till slut och iväg for vi till flygplatsen där nästa problem uppstod.

När vi bokade våra flygbiljetter med SAS så fick vi beskedet att de hade fastpris för skidor som man betalade på flygplatsen, i Köpenhamn på vägen ner var de inga problem och vi fick betala vårt fasta pris men de hade förmodligen sett skidor tidigare, vår indiska vän som skulle ta emot vårt bagage hade troligtsvis inte detta och hade ingen aning om vad vi pratade om när vi sa €50 i fastpris. Istället ville hon ta betalt per kilo och tillsammans hamnade vi närmare 15kg övervikt och det var inte billigt vill jag lova. Efter mycket tjat då vi vägrade betala sådana fantasisummor som de begärde så löste de sig hela lite snyggt med att vi slapp betala något alls för skidorna och vi blev upplyfta en klass, awesome! Tyvärr tror jag inte det var vår fakta eller att vi hade rätt som gjorde att det gick igenom utan de var nog snarare att vi var så sjukt jobbiga och de bara ville ha iväg oss.
När vi väl skulle lämna in skidorna sen så var det dags för den klassiska röntgen av bagaget och då kom vi på att vi hade juh stoppat alla valnötter som folk gett oss i skidbagaget, personalen tittade rätt suspekt på oss vilket jag kan förstå, vem flyger med skidor från Indien och dessutom proppat skidbaggen full med valnötter men de sa inget och resan gick bra hem. Det känns både skönt och trist att vara tillbaka hemma, grymt skönt att käka något annat än ris och kyckling, att kunna ta en riktig dusch och att få ligga i sin egna säng men samtidigt så gör sig vår vardagliga hets sig påmind och lunket och den stilla rytmen kommer jag verkligen sakna ifrån framför allt Gulmarg.

Mamma varnade mig innan vi åkte ner för att Beatles aldrig blev sig själva efter deras Indien besök. Under den senaste månaden har jag bland annat fått uppleva upplopp, jordskalv och laviner. Jag har blivit inbjuden och fått rundvandring av soldater på ett regemente, suttit i ”vardagsrummet” och druckit te hemma hos hotellpersonalen och diskuterar Obama´s påverkan på världen med en Imam i en moské. Jag har fått en obeskrivligt bra åkning i en snö som är så lätt att puder inte duger som beskrivning. Jag har upplevt mer än vad som går att beskriva och ska jag vara ärlig så tror jag nog att jag har förändrats av alla upplevelser, förhoppningsvis inte till de sämre.