Började dagen med en alldeles för tidigt frukost men eftersom Johan skulle dra idag så gick vi upp ändå för att säga hej då. När Johan hade dragit iväg så gick vi tillbaka till vårt rum och började packa väskorna och efter ett tag så kom det några Indier som vi pratat med tidigare och köpte min snowboard. Jag lyckades efter mycket om och men sälja brädan för €250 vilket får ses som en bra affär för oss båda, han fick en mer eller mindre splitter ny snowboard och jag, ja slipper släpa på brädan när vi åker hem och ska vi vara ärliga så gav jag inte många kronor för brädan, tack Salomon.
När allt prutande, svärande och skådespel (dvs snowboard affären var avklarad) så drog vi ner mot marknaden och shoppade loss. En hoodie i kashmirull och siden, en hel massa godis och cigg och sedan vidare till vår kära juvelerare för att hämta ut halsbandet jag hade beställt och vilken snubbe det är.
Han bjöd så klart på te och rökte ofantliga mängder gräs och munnen gick konstant, när samtalet började handla om att titta in i solen för att bli en ny människa som inte behöver äta och kan se in i framtiden tappade jag spåret men halsbandet var snyggt och jag har hans visitkort om någon vill kontakta honom.
Vi blev även bjudna in på kvällste hos skräddaren där han berättade att de var ett familjeföretag som startat 1953 och de sydde i alla matrial du kan tänka dig, de hade bland annat en stor päls av räv tror jag, med den på så lär du överleva en ny istid. Mitt i diskussionen om vad en äkta kahwah ska innehålla så dyker Gulmargs Imam upp och diskussionen övergår till hur vi upplevt kashmir istället vilket bäst kan beskrivas som paradiset.
Avslutade dagen med att ge bort kepsar, väskor, spadar och allt annat som inte är något värde för oss men som hotellpersonalen dräglat över under vår vistelse och sedan betalade vi för vårt hotell, en månad på hotell med helpension och friskt användande utav roomservice slutade på 3600:- per person, lite skillnad mot Sverige.
”You tip 760 rupies?”
-Förvånad hotellmanager