Strax efter frukost var det dags att ta sig upp till bussen för att ta sig till Ubud, rent avståndsmässigt ingen större resa men redan efter ett par km på bussen så var jag ofantlig glad att det blev kollektivtrafiken och inte hyra en scooter som tänkt från början. Dels för att vänstertrafiken gör sitt såklart men trafiken här följer någon form av organiserat kaos. Trafikljusen följs absolut inte så fråga mig inte hur de vet när de ska stanna eller gasa men på något sätt så funkar de ändå. När trafiken väl rullar så verkar man köra där det finns plats, om det är på vänster eller höger sida man kör om på, det är inte lika viktigt.
Ubud har lite av ett hippie rykte om sig med mycket konstnärer, yoga och alternativ och det märks, inte särskilt många minuter innan den ena tanten efter den andra i full yoga outfit gick förbi men det är inte det som lockat mig hit, istället är det Sacred monkey forest. Ett naturskyddsområde, med ett stort tempel som är bebott av apor, för att vara ärlig så kommer vi inte mycket närmare djungelboken än så här.
Aporna är semi-fria, dvs de är fria att komma och gå som de vill men är de på plats så övervakas de och tas om hand om de skulle bli sjuka.Tanken är helt enkelt att förena nytta med nöje och ge aporna en fristad samtidigt som att turisterna underhålls, perfekt.
Hann även med en liten runda på ”stan” också, litet samhälle men väldigt mysigt med ett flertal resturanger, coffee shops och affärer. Får en skön vibe här även om de väldigt turistigt men vi får se om de känns lika bra imorgon, när man spenderat en hel dag här.
Ubud är en så fin stad med fantastiskt god mat för vegetarianer. Får se om pajje kommer hem som omvänd yoga-nörd på vegansk kryp-diet.