Vaknade sent idag eftersom väderprognosen har sagt i en vecka att idag ska de snöa. Martin vaknar ungefär samtidigt vi ligger och pratar lite innan det är dags att gå upp när jag känner att sängen börjar typ vibrera. Första tanken är att Martin lägger av en brakare i världsklass men jag sätter skrattet i halsgropen när jag inser att hela hotellet svajar. Lika snabbt som de började så slutade och inga skador uppkom förutom att taket i vårt hotellrum sprack men jag är väldigt glad att jag inte var uppe på berget när de hände, den lär ha triggat igång en hel del laviner.
När vi väl klätt på oss så tittar vi ut och väderprognosen stämde, än en gång är vi insöade i Gulmarg och liften är stängd och vi kommer inte ut ur byn. Istället bestämde vi oss för att bestiga Monkey Hill som är en liten kulle, storleksmässigt ungefär som Hestra med tät skogsåkning som gjort för hopp och lek. Eftersom det är tät skog så innebär det även att de ligger trädstammar som man kan leka på. Namnet på kullen kommer så klart från att hela stället är befolkat av snöapor men dessa hade gömt sig på grund av ovädret så vi såg inga idag.
Monkey hill är nog riktigt grymt om man har rätt utrustning, min bräda kräver rätt mycket fart innan det går att svänga och inne i en tät granskog får man inte riktigt upp den farten, Martin däremot swishade fram mellan träden som han inte gjort något annat i sina dagar.
”Har du sett Niklas?”
-Martin letar efter vår husapa som vi döpt till Niklas