Nästan mitt mellan Sverige och Finland ligger ö-gruppen Åland. De tillhör Finland men är självstyrande och den enda regionen i Finland där man är officiellt är en-språkig och enbart håller sig till Svenska. Ö-gruppen levde en förtvinande tillvaro tills kryssningstrafiken mellan Sverige och Finland kom igång vilka gjorde ett stopp i Mariehamn, den enda staden och än idag är kryssningstrafiken viktig för ön, tack vare öns speciella status så har färjorna tillgång till tax-free vilket i sin tur utnyttjas friskt vid både dagskryssningar eller som jag gjorde, en weekend kryssning med övernattning.
Åland är glesbefolkat och har enbart en enda stad om ca 30 000 invånare, absolut ingen storstad. Staden har två hamnar med ett litet centrum mellan dom och då det finns massor med hotell, restauranger och glassbarer så är staden säkerligen supermysig under sommaren. Nu, en söndag i början på maj som är lågsäsong var den inte lika mysig eftersom så gott som allting var stängt. Mindre kul men en fin promenad igenom staden blev det och även om segelfartyget Pommern var stängt så fick jag fick jag iallafall se det ryska konsulatet, omgivet av Ukrainska färger, gravljus och med egen-snickrad gatuskylt som deklarerade att detta är numera ”Ukrainaplatsen”, så kan de gå när man försöker invadera sitt grannland.
Rakt norrut, på andra sidan ön ligger Havsvidden, en resort med hotell, lägenheter och hus som ligger bland den rödspräckliga graniten och pinande vind från Norrhavet. Här kan jag gått lite överstyr när jag valde ett så kallat klipphus. Ett stenkast från vattnet, på klipporna men stort trädäck, egen bastu, bad och inga grannar kunde man både sola, bada och bara koppla av till det rytmiska ljudet av vågorna. Vattnet var kristallklart men ack så kallt, turligt nog var bastun desto varmare.
Cirka 20 minuter från Havsvidden ligger Getabergen, en serie ”kullar” som inte sträcker sig mer än 100m över havet men likväl inger en fjällinspirerad miljö, älskar av ”boulders” för alla sina utmärka klättringsmöjligheter och älskad av barn för sina grottor att utforska. Själv vandrade jag förtjust längs grottleden, njöt av utsikten, kände mig som ett barn igen när jag utforskade grottorna och blev faktiskt lite klokare av de informativa skyltarna som satt uppsatta längs leden.
Bilder från min lilla weekend getaway finns att skåda i mitt galleri