Ett nytt sätt att resa

Ett nytt sätt att resa

En ny upplevelse, erfarenhet eller helt enkelt bara ett väldigt annorlunda sätt att resa mot vad jag är van vid har påbörjats. Att gå från resa ensam med sin ryggsäck till att resa med en i dagsläget 8-månaders bebis är helt klart annorlunda och det första som slår mig är, så mycket packning som behövs. Oavsett om det är en weekend resa eller 6-månaders jorden-runt resa, babyn behöver samma oavsett vad. Tur att begagnat marknaden är fantastisk och man kan hitta allt till en rimlig peng, mindre kul dock att den där one-piece dressen vi köpte till lillen från en trevlig dam i Högdalen testade positivt på explosiva ämnen i säkerhetskontrollen, att vi dessutom hade en termos i bagage gjorde faktiskt det hela bara roligare.

Vi släpptes dock igenom och har nu landat i Faros, Portugal. En hyrbil hämtades ut på flygplatsen och efter ett par smärre felkörningarna så är vi nu framme i Armação de Pêra där vi hyrt en lägenhet i ett par nätter innan vi drar vidare. En annan sak med att resa med bebisar är att de behöver verkligen sin vila, och vi vår. Det betyder att även om vi landade hyfsat tidigt på dagen så har vi inte hunnit göra mycket mer än komma hit och landa i lägenheten med inköp av diverse basvaror som kan behövas och nu är man helt slut så det får bli en tidig kväll.

Trots eller oavsett om detta är ett nytt sätt att resa så känns de dock väldigt, väldigt skönt att vara på väg igen. Finns få saker som kan få en att känna sig så levande som att få bära ryggsäcken, upptäcka nya miljöer, kulturer eller bara ett nytt kvarter. Ibland går det inte som man tänkt sig som dagens lunch där jag beställde i en fiskgryta som skulle räckt till ett helt fotbollslag men oftast genererar det bara i ett skratt och ett glatt minne att tänka tillbaka på.

Faro, Portugal

Faro hamn, klassisk "I Love..." skylt

Vi må ha landat i Faro men då vi tog hyrbilen och körde direkt till vårt boende i Armação de Pêra bestämde vi oss för att idag ta bilen tillbaka till Faro för att utforska staden. Mitt huvudmål som jag sneglat på ett tag var att besöka ”Capela dos Ossos” vars engelska namn är ”Chapel of Bones of Faro”. Kapellet som är en del av kyrkan består av skelett från mer än 1200 munkar. Som jag skrev dock så är det en del av kyrkan vilket betyder att öppetiderna är begränsade och självklart så var det begravning idag när jag så jag kunde aldrig komma in och titta och utifrån, ja då såg det ut som vilken gammal kyrka som helst, besvikelsen är enorm men så är det ibland.

Vi fick omgruppera helt enkelt och siktade in oss på att besöka gamla stan istället. Dels promenaden till och genom gamla stan men även då vi bilade runt inne i stan innan vi hittade ut gör att jag tycker jag fått en bra bild av Faro och jag måste säga att den är inte enbart positiv. Det är ganska ruffigt, gränderna är smala, skitiga och fyllda med klotter, många av husen känns övergivna och färdiga att rasa ihop vilket gör att de inte alls känns mysigt att vandra runt i stan. Å andra sidan, vissa gator och kvarter är raka motsatsen och uppfyller alla förväntningar man kan ha på en riktigt gammal romersk stad,

En sak är klar iallafall, vill man ha uteliv, restauranger, shopping eller annan hålligång så är Faro ett betydligt bättre val än Armação de Pêra. I Faro hittar du alla moderna butiker och till och med snabbmat som McDonalds men jag är nog så pass gammal att jag föredrar lunket här i fiskebyn istället.

Lagos, Portugal

Lagos, Portugal

Ny dag, ny stad. Vi kanske borde haft en camper van egentligen men tack vare Airbnb så lyckas vi hålla ner boendekostnaderna ganska bra samtidigt som vi bor riktigt fint. I Armação de Pêra så bodde vi i en superfin lägenhet med havsutsikt och nu, i Lagos så har vi hyrt in oss i en ännu finare lägenhet med ett stort badrum med badkar, 60″ TV (vad ska vi med den till?!) och en jättefin uteplats. Nackdelen är att läget inte är lika bra så ingen havsutsikt och den ligger i ett ”turistkomplex”, fördelen med turistkomplex är dock den uppvärmda poolen, egna tennisbanor och att all service finns på en armlängds avstånd.

Att resa med bebis har gått så mycket bättre och enklare än vad jag någonsin hade trott. Dels sköter han sig oftast vilket såklart underlättar livet för en annan men folket här i Portugal verkar barnkära på riktigt och det är mer regel än undantag är att man ser någon tittar och flörtar med lillkillen. Igår kväll var det dock skrikfest hela kvällen och idag gick han upp före tuppen med både tjo och tim. Med de lövtunna väggarna vi har i huset så var jag bara tvungen att be grannen om ursäkt när jag stötte på honom men nej nej, det är bara kul med barn. Osäkert om jag hade varit lika förlåtande i den situationen!

Men strunta i boendet, hur är Lagos? Ja vi har väl för att vara ärlig inte hunnit undersöka den riktigt än men än så länge verkar de väldigt lovande. Om Faro är nedgånget och slitet, Armação de Pêra för sömniga pensionärer och Albufeira är för festprissar så verkar Lagos vara något mitt i mellan alla tre. Gott om restauranger och pubar men inte bara för fest, mysiga gator och gränder att gå vilse i och på håll såg det ut som de har riktig fina stränder också. Varken stranden eller gamla stan kom vi till idag dock utan höll oss runt området runt hamnen och de lite mer moderna centrumet och hittills tyder det mesta på att Lagos kan bli den nya favoriten här på Algarve kusten

Silves, Portugal

Slottet i Silves

Den yngste medlemmen i resesällskapet är aningen morgonpigg och senast kl 05.00 så anser att han att det är dags att gå upp och börja leka. Sin vana trogen så vaknade han även idag innan tuppen och satte igång och lekte relativt högljutt och när han lyckats väcka både oss, grannarna och deras bebis så den började gråta (ja, det är fruktansvärt lyhört här) så valde jag gå ut på en morgonpromenad med honom.
Lagos var stendött vid den tiden på dygnen och under min tur genom hamnen och dess närområden träffade jag inte på en enda person, gick vidare in mot staden och tänkte besöka fiskmarknaden precis när den öppnar. Bra plan men eftersom det är lördag så öppnade den kl 08.00 så jag var nästan två timmar för tidig. Gick vidare genom gamla staden och yrade bort mig in i bostadskvarteren så jag var tvungen att använda google maps för att hitta tillbaka, allt utan att stöta på en enda människa. Trots den totala bristen av både ljus och människor så känner man sig säker här och man behöver inte vara rädd för att ta fram mobilen och kolla var tusan man är.

När solen väl kommit upp, jag var hemma igen och fått frukost i magen så valde vi åka på dagsutflykt till Silves som ligger en bit inåt landet. Silves var tidigare (vi pratar super länge sen, vid morernas tid) huvudstad i Algarve och kan därför anser som historisk intressant. Själv tyckte jag det var en supermysig liten by som hade ett mäktigt slott högst upp, en maffig kyrka som en gång i tiden var en moské (för alla er som klagar på konverteringen Hagia Sophia) och ett mysigt litet centrum där det var marknad när vi kom dit. Själva staden är dock liten och du går igenom alla sevärdheter på någon timme, lägg till en fika och en lunch så är dagen gjord sen. Själva slottet är helt klart mäktigt på utsidan men när man går in så är det lite mer mäh, arkeologiska museet är säkert bra, om du kan portugisiska men ändå, jag rekommenderar helt klart ett besök om ni är i närheten.

Ponta da Piedade, Portugal

Ponta da Piedade, Portugal

Kvar i Lagos och under gårdagen hade vi rätt så tråkigt väder med regnskurar och kyligt väder, med andra ord så var vi mest hemma och tog de lugnt, passade på att gå ner till stormarknaden för att fylla på förråden mellan skurarna och döm av min förvåning när det kommer ett ekipage med åsna och vagn, stannar framför Pingo (Motsvarigheten till ICA), binder fast åsnan i en lyktstolpe och går in och storhandlar. Kontrasten mellan alla dess Teslor, Mercedes AMG och en åsna, obeskrivlig och som den turist jag är så knäpper jag såklart en bild.

Dagen idag började med regnskurar men klarnade upp snabbt så vi satte oss i bilen och körde ut till Ponta da Piedade. Ponta da Piedade är en form av klippformationer som står på udden precis utanför Lagos. De flesta turister tar en båttur ut och besöker klipporna och dess grottor på detta sättet och ja, det är nog de häftigaste sättet för att vara ärlig men att besöka och se från toppen var också riktigt mäktigt och svårt att fånga på bild.

Ju mer jag reser här desto mer förvånad blir jag över landet de här landet, en gigantisk turistattraktion som ovan och jag kan bara ana vilket kaos de lär vara under högsäsong, det var ett rejält utbyggt system med spänger, broar och utkiksplatser, allting handikappsanpassat och barnvagnsvänlig. Tidigare hade jag förmodligen inte reflekterat över de men nu känner jag verkligen hur jag uppskattar det och att de erbjuder detta gratis…wow!

Sista natten i Lagos

Praia de São Roque, Lagos Portugal

Sista natten i Lagos och jag måste nog sammanfatta det som favoriten hittils tätt följt av Tavira. Carro la facebook kommentaren ”Åk till Lagos, Fantastiskt mysigt där” och jag kan bara hålla med. Det är helt och rent, trevliga människor, små mysiga gränder att vandra vilse i undertiden man tittar i både moderna butiker så som Billabong eller Ripcurl varvat med keramik och med traditionella klädesbutiker. Vi är här off-season så många barer och nattklubbar har stängt men jag misstänker att det finns och blir över om man är intresserad av fest!
Off-season betyder också kallt i vattnet och även om surfbutikerna har öppet så är det inte direkt kö till uthyrning av surf och kites, man ser dock många bilar med brädor på taket så uppenbarligen finns breaks’en här om man skulle vilja ge sig ut.

Det är en betydligt lugnare resa än vad jag brukar vara ute på av förklarliga skäl men vi försöker ändå gå ut på cafér och restuaranger. Oftast har de gått bra även om de ser ut som ett en orkan dragit fram där vi suttit. De som slår mig dock är att så gott som alla har barnstol att erbjuda, både manliga och kvinnliga servitörer flörtar och lekar hej vilt med lillkillen och de hjälper så gärna till att värma barnmat. Den portugisiska barnmaten dissas dock stenhårt av vår unge herre så vi har lärt oss nu att bara beställa in lite bröd med smör åt honom och sedan får han äta från våra tallrikar vilket resulterat i att han börjat vänja sig vid en kost av bläckfisk, musslor, svärdfisk, havsaborre…de kommer bli dyrt om vi ska upprättahålla den här dieten när vi kommer tillbaka till Sverige

Sagres, Portugal

Välkommen till Sagres, Portugal

Tidig utcheckning tillsammans med sen incheckning på vårt nya boende i Sagres gav oss möjligheten att undersöka ännu en kustby, Portimão. Kustby var dock fel, vi trodde de var en kustby men det visade sig vara en stad på närmare 40 000 invånare. Väl på plats så inser vi att vi parkerat vid stranden men sen då? Det var en riktigt fin strand som alla andra stränder vi sett här på Algarve kusten men vår tanke att gå i ännu ett mysigt centrum, smala gränder och gångar och sitta på ett fik eller två rann liksom ut i sanden då vi aldrig hittade aldrig något ”riktigt” centrum, däremot hittade vi många övergivna hus, semi-moderna betong-komplex och uteliggare/alkisar.
Jag inser själv att jag inte hade gjort min research ordentligt och jag är övertygad om att Portimão har mer att erbjuda men för tillfället så ligger den längst ner på listan över trevliga ställen i Portugal och vi körde därifrån lika fort som vi kom dit.

Nu är vi i Sagres vilket ligger så långt sydväst du kan komma i Portugal och förmodligen då hela Europa? Detta är raka motsatsen till allt vad vi upplevt hittils av Portugal och vi läste någonstans att antingen älskar eller så hatar du Sagres. Det är litet, enligt wikipedia så har byn 2000 invånare och här finns inte en fiskeresturang så långt ögat kan skåda, istället är det veganska caféer och surfbutiker som dominerar. Här är de skyltat överallt att camping är förbjuden men likväl så står den ena camper-vanen efter den andre på rad och vi pratar inte lyxiga husbilar, nej här är de sk plåtisar där innehållet (surfbrädor) förmodligen är värt mer än bilarna. Här är alla skyltar, menyer och de känns nästan som alla börjar prata på engelskan istället för portugisiska. Hit åker du helt enkelt för att surfa, titta på fåglar och bara ta de lugnt, antingen älskar du det eller så hatar du det.

Vad vi ska göra här är en bra fråga men vi tar dagarna som de kommer och än så länge så måste jag säga att jag älskar den lugna lunken och hippiestämningen som omgärdar byn.

Sagres Fort

Kanonerna med olika kaliber i Sagres Fort

Fortet i Sagres byggdes på 1400-talet för att skydda Sagres och Algarve kusten generellt mot moriska pirater, fortet som ligger strategiskt ute på en udde, omgiven av uppskattningsvis 30-40m höga, lodräta klippor känns ointagligt från vattnet och den ena bredsidan efter den andra skulle hinna brännas av mot fientligt inkommande skepp innan de hinner landstiga på Praia da Mareta. Förutom som rent försvarsverk så verkade det även som navigeringsskola och om det var från Lagos som många av conquistadorerna utgick ifrån så var de här som de utbildades och fick lära sig hur de skulle erövra världen. Ett mörk tid i kanske framför allt sydamerikas historia men de känns ändå betydligt bättre att besöka en fd navigeringsskola än den gamla slavmarknaden som nu är en turistmagnet i Lagos.

Fortets omgivning imponerar än idag men numera är det inte soldater som hänger längs klippsidan, nej idag är det portugisiska fiskare som utan någon som helst skyddsutrustning balanserar på klippkanten med sina fiskespön. Den ena fisken efter den andre dras upp och jag kan inte låta bli att både imponeras över deras fiskelycka men även mod, ett fall ned här skulle innebära först ett fritt fall på ca 30-40m ner i de kalla Atlanten-vattnet för att sedan tumlas runt av vågor som byggts upp hela vägen från sydamerika, tveksamt om man skulle överleva det men vad gör man inte för färsk fisk.

Norrut, vi ska norrut

Utsikt över Aljezur

Dags att än en gång packa bilen, checka ut från vårt boende för första gången på denna resan, styra kosan norrut. Målet med dagen är att ta oss norrut till Vila Nova de Milfontes som ligger ungefär halvvägs mellan Sagres och Lissabon. Vi har verkligen ingen stress norrut utan valde att köra småvägar vilket innebar att vi dels fick se lite mer av Portugals natur vilket man inte direkt ser från motorvägen men även betydligt roligare bilkörning, serpentinvägar upp och nerför berg, smalt, krokigt och väldigt vackert.
Inte bara vi som tycker de dock, på vägarna kryllade det av medelålders män i lycra på sina racercyklar, en del såg ut att träna inför tour de France, andra var lite mer återhållsamma men oavsett skulle jag inte vilja köra hör under högsäsong, man hade blivit vansinnig.

Ungefär en timmes bilfärd in så kom vi till Aljezur, en modest liten bergsby som i hög grad påminde om Silves. ”Staden” är uråldrig och har ruinerna av ett slott, det sista som araberna lyckades hålla i Portugal innan de kristna fördrev dom helt men området har varit bebyggt längre än så, spår ända tillbaka till bronsåldern har hittats här.

Idag är det dock toppmoderna hippies och de återkommande lycra-klädda medelåldersmännen som är här. Vi stannade till och åt en lunch på ett helt veganskt café där man satt på mattor direkt på golvet, undertiden maten tilllagades hörde vi personalen prata om att de skulle åka på någon självförverkligande kurs, det är säkert bra men oavsett hur mycket hippies dom var så var maten ruskigt god och stämningen/atmosfären på fiket var fantastiskt mysigt.