Eftersom jag redan är inne på att besöka storslagna saker på denna resan så kändes de som ett måste att besöka världens största saltöken, Salar de Uyuni. Trött på att åka buss så valde jag dock att hyra mig en mc istället, lite dyrare och eftersom alla backpackers räknar ören så blev det bara jag och en min guide, perfekt!
Saltöknen är gigantisk, över 10 000km² och på min lilla dagstur så hann jag bara besöka en minimal del, 3 dagars turerna som verkar vara de mest populära tror jag dock är för mycket men en två dagars hade varit perfekt för då man hade kunnat kolla in vulkanerna som omringar området också.
Öken är dock lite konstigt ord för det hela, javisst ytan är öken och består av salter och mineraler men under den 15-20cm tjocka ytan så är det vatten, runt 20m djupt. Själva ytan är slät och fin och påminner i utseendet en hel del om is och det var mer än en gång som jag bromsade och tog det extra försiktigt för jag trodde det skulle vara is-halt, helt i onödan.
Vi körde dock runt och kollade in de klassiska sevärdheterna så som kyrkogården för tåg. Tåg används normalt sett inte i sydamerika men här används de för att frakta malm från gruvorna som ligger runt saltöknen men även salt som utvinns härifrån. Vi besökte såklart även kaktusön som ligger ungefär mitt i saltöknen. Detta är en gammal vulkan och det är rätt häftigt att kunna se både gammal lava, vulkansten och koraller som tydligt bevisar att någon gång för länge, länge sedan så låg allt detta under vatten, sen kom den globala uppvärmningen. Kaktusar som det för övrigt finns massor av på denna ön växer ca 1cm per år, det betyder alltså att de där gigantiska sakerna på närmare 8m är nästan 800 år!
Turen avslutades med lite ren enduro-körning i vanlig öken, sjukt kul att köra i tung sand, snurra runt bland små buskar och se upp för vild lamor, guanacos. Lyckades även få in nöjet att använda järnvägsvallen som hopp och på så sätt kan jag nu titulera att jag har hoppar över ett järnvägsspår, ruskigt bra dag helt enkelt!