Vi har flyttat, igen men vi håller oss kvar inom Lissabon. Vi har nu lämnat de gamla stadsdelarna Alfama och Chiado för ett betydligt moderna boende i Moscavide. Stadsdelen som ligger i norra delarna av Lissabon var enkel att ta sig till med hjälp av tunnelbana trots att vi hade rätt mycket packning i form av resväskor, ryggsäckar och så klart barnvagn och unge. Gick dock väldigt mycket enklare än vad jag trodde de skulle göra och väl framme så är både kullerstenen och de smala gränderna borta. Här är de asfalterat, breda avenyer och nybyggda hus. De där med nybyggda är så klart relativt men skulle uppskatta att mycket är byggt på slutet av 1900-talet och lägenheten som vi bor i nu är nog byggd runt när Lissabon senast hade sin världsutställning expo, dvs 1998.
Här i Moscavide är de som sagt betydligt helare, rena och moderna än vad vi sett tidigare av staden. Det finns en fin strandpromenad som man kan ta löpturer längs eller bara gå ner till, ta en kaffe och äta ännu en av Pastel de nata, detta magiskt goda bakverk fyllt med härlig äggkräm.
Tittar man ut över vattnet så ser man den magnifika Vasco da Gama-bron. Jag tyckte att jag körde över en helt bisarr lång bro när jag körde in till Lissabon och mycket riktigt kandiderar den till Europas längsta med sina 17km (som referens, ölandsbron är 6km). Bron byggdes för att minska trycket på trafiken genom staden och som av en slump blev den också klar lagom till världsutställningen 1998, konstigt eller hur.
