Sov som en bäbis i mitt lilla tält och vaknade till en strålande sol och som tur var, lite vind inför Petra-besöket. Väderprognoserna lovade runt 20-grader men de klättrade upp till 25 och det var minst sagt varmt att gå runt bland stenruinerna och klättra i bergen. Eftersom vi mer eller mindre campat precis bredvid Petra som för övrigt är ett gigantiskt område på flera mil så kunde vi vara där tidigt på morgonen när det nästan inte alls var några andra människor men framför, de var lite svalare iallafall, trots detta så lyckades hela gruppen få en rejäl solbränna och den lätt överviktiga amerikanska damen gav mer eller mindre upp att besöka de delarna som var man tvungen att klättra höjdmeter för att nå. Alla med en normal konditionsnivå klarar av de vanligaste turerna dock och det finns en uppsjö av säljare som gärna säljer krimskrams, hyr ut hästar, åsnor, kameler eller häst och vagn för at du ska komma fram.
Petra beräknas etablerats 825bc och var bebott mer eller mindre fram till 1985 då det klassades som ett unesco världsarv och beduinerna som bodde där kastades ut, för övrigt samma beduiner som vi campade hos och som nu jobbar i Petra med att sälja skrot till turisterna, snacka om bra anpassning.
Resan hem från Petra till Jerusalem tog oss igenom den israeliska gränsövergången King Hussain brigde, korsade västbanken och in i Jerusalem, en enkel tripp kan det låta som för de som inte varit med om Israeliska gränsvakter men i verkligheten är det något helt annat. Av vår lilla grupp av 9 personer blev 4st ”random selected” och när vakterna hittade en palestinaskjal jag köpt för att skydda huvudet, då gick de snabbt att scanna hela mig och mitt bagage efter sprängämne, ta reda på allt om mitt privatliv, resmål, vad jag gort på mina tidigare resor…efter mycket om och men så släpptes jag motvilligt in i landet men jag har fått en markering i passet som inte funnits tidigare, vi får väl se om det innebär problem när jag ska lämna landet
