Västra Falklandsöarna

Land i sikte men kan vi gå i land? Stark västlig vind på ca 15m/s gjorde det osäkert in i de sista men kaptenen sa ok, zodiakbåtarna sjösattes och under tiden började vi klä om. Med en temperatur på ca 6 grader, hård vind och meterhöga vågor så var det inte helt enkelt att avgöra hur man skulle klä sig och så här i efterhand var 3-lager inklusive termobrallor alldeles för varmt. Trots att jag gjorde misstaget att glömma stänga ventilationen på mina vattentäta byxor, dvs de är vattentäta om man stänger allt. Nu fick jag en kalldush av första vågen rakt in i skrevet och nej, det var inte varken varmt eller skönt!

Väl på land möttes jag av en betydligt grönare ö än vad jag hade förväntat mig. Vi gick iland på Leopard beach på ön Carcass i nordvästra hörnet av Falklandsöarna och även om ön faktiskt är bebodd så är det inte så att det kryllar av människor här. Jag vandrade nog närmare 6km totalt för att hälsa på några av de bofasta och med tanke på hur glada dom blev att se mig så får de nog inte besök särskilt ofta. På vägen dit var mitt sällskap fåglar, mer fåglar och en och annan förvirrad åsnepingvin. Det var dock ruskigt skönt att få vandra lite även om vinden hela tiden tilltog i styrka och när det väl var dags att ta sig tillbaka till moderskeppet var vinden uppe i 25m/s och det blev ännu en blöt gummibåtstur.

Besättningen fick slita för att få ombord oss och jag är imponerad att alla kom ombord, tyvärr innebar det att vår planerade landstigning på West Point island fick ställas in pga vädret men men, jag fick röra på mig lite iallafall vilket var ruskigt skönt.